I söndags drömde jag att en fågel flög in och medan den kretsade genom sovrummet lyste den som en eldkula samtidigt som ljuvliga toner hördes från dess strupe. Utanför fönstret var himlen becksvart trots att både sol, måne och stjärnor flammade intensivt. Jag var skräckslagen.

Vid Helenedal ser jag idag årets första ringtrast. Tidpunkten då halvmånen vänder mot jordytan är inne. Och lika mjuk som regnet är sälgens knoppar. Jag är förtjust.