Är det dags att rödlista göktytan igen? Frågan kommer från den välkände Erik Arbinger.
Inom Göteborgsområdet har det i år konstaterats en (1) enda häckning och den ägde rum i Härkeshult i Landvetter i mitten av juni. Under hela 2000-talet har det inom vårt område endast påträffats fyra (4) häckningar där man sett eller hört ungar som blivit matade.
Tjälleviks mosse på Hönö är rena rama björnbärshålan för höksångare på drift! Heter man dessutom Hans Zachrisson så vet man exakt var i hålan man ska leta efter den tjusiga sångaren. Grattis Hans, din höksångare idag är historiskt den 10e i ordningen på Hönö och den 5e i Tjälleviks mosse!
På Brudarebacken stod Roger Eskilsson och räknade bivråkar och det vart rekord på backen med 115 ex! Andra roliga observationer den gångna helgen var bland annat en kungsfiskare i Göteborgs fiskhamn, en bändelkorsnäbb i Lillhagsparken samt två ortolansparvar i Bråtaskogen.
Och sen hände det något magiskt och smått lurvigt fantastiskt på Brudarebacken häromdagen. Vadå? Ja, det får ni läsa om i Facebookgruppen Delsjöområdets djur och natur.
När det gäller Gbg-Skärgårdsjakten 2017 så ångar den på och i skrivande stund leder Anders Lindroos med 143 arter – härligt Anders! Och tack och lov fick vi in både myrsnäppa och småsnäppa under gårdagen eftersom Bröderna Ennerfelt besökte Brandnäsviken på Galterö.
Augusti 2017 går alltså mot sitt slut och ljuva och fagra september är snart här – I Love it som DJ duon Icona Pop joddlar.
Trevlig vecka alla Ekoskådare!
Slutet av augusti och i början av september flyttar som bekant blåhaken förbi våra trakter. Höststräcket når så att säga sin kulmen vid den tiden. Och se där – just idag, ringmärktes höstens första blåhake vid Getteröns fågelstation!
Var ska man då leta efter blåhakar vid den här tiden på året? Jo, fuktiga vassområden med intilliggande ruderatmarker tycker ”hösthaken” om. Sen har vi, gudskelov, Brudarebacken och där kan ju som bekant allt hända.
Ser förresten fram emot att någon i ”backenfolket” dessutom skall hitta en vitstrupig näktergal som komfortabelt uppehåller sig i någon gles rishög 🙂
Så klafsa bland vass och bråte och lycka till med hösthakarna i Göteborgsområdet! Och den vitstrupige förstås.
Från och med nu och någon månad framåt, kan man av flera goda skäl, titta lite närmare på den vackra och karismatiska stenskvättan.
Ett gott skäl kan vara att man har turen att upptäcka en ”grönländsk stenskvätta” (underarten leucorhoa), som nu påbörjar flyttningen söderut från sina häckningsområden på Grönland, Island och Kanada.
Hur ser man då att det är en grönländsk stenskvätta? Tja, det gör man inte eftersom i Sverige godkänner man bara fynd med hjälp av mått (biometri). Annorlunda uttryckt; man har störst chans om man ringmärker fåglar och dessutom, av en lycklig händelse, har Nidingen som sin arbetsplats. På den lilla ön i norra Halland finns det historiskt ett 10-tal fynd (om jag tolkat siffrorna rätt, finns det ett 20-tal individer hopräknat i dessa fynd).
Finns det då hopp för oss som inte har Nidingen som arbetsplats? Jo, det finns hopp eftersom i England bestämmer man regelmässigt grönländsk stenskvätta utan stöd av biometri. Alldeles säkert kommer det så småningom bra och förhoppningsvis tydliga kriterier som vi kan använda i fält.
Så ta lådvis med bilder om ni råkar få korn på en mustigt färgad stenskvätta den närmaste tiden. Vem vet, kanske just din fågel, blir bestämd till en grönlänning i framtiden.
Återigen en solig och småblåsig dag. Trots det så fick vi finbesök – två sorgmantlar – i trädgården!
Dagens nyhet är vi byter lokalt larmsystem för fåglar i Göteborgsområdet. Tidigare använde vi en sms-baserad tjänst, den ersätts nu med appen BAND.
Mer information hittar man på Facebook i gruppen GBG300-Fågelskådning i Göteborgstrakten.
När det gäller det utlovade regnet så föll det i natt. Idag har lördagsvädret mestadels varit soligt och småblåsigt. När det gäller fåglar så är en myrsnäppa sedd under morgonen vid Nordreälvstranden. Det är höstens första och faktiskt, ännu så länge, den enda observationen inom Göteborgsområdet i år.
För egen del hittade jag en svart rödstjärt (rödlistad som NT, nära hotad) i Torslandaviken. Svart rödstjärt är en sällsynt gäst i viken, nätt och jämnt årlig.
Några få gånger i mitt liv har jag sett den sällsynta (rödlistad som VU, sårbar) och värmeälskande hasselsnoken. Någon unge har jag däremot aldrig sett, endast fullvuxna individer.
Men idag, vid ett naturområde nära Göteborgs centrum, fick jag äntligen se en unge, ja till och med tre stycken på en och samma gång!
Just nu i augusti och någon månad framåt föder hasselsnoken sina ungar och kullen består av cirka 3-15 individer. I början av oktober och fram till slutet av mars övervintrar den vackra och stillsamma snoken. För övrigt så älskar hasselsnoken att mumsa näbbmöss till både frukost, lunch och middag. Och alldeles säkert till mellanmål också 🙂
Det är mitten av augusti och trots att solen värmer och trots att det är närapå 20 grader varmt i havet, så grips tillvaron av förhöst när jag ser en grupp kentska tärnor stå och småprata vid Bredviken på Hönö.
Kentsk tärna är som bekant rödlistad som sårbar (VU). I Sverige häckade den för första gången 1911 på Måkläppen i Skåne. Olyckligtvis går det numera inte så så bra för den eleganta tärnan i vårt land. År 1975 häckade cirka 1100 par och när Artdatabanken genomförde en beräkning under 2010 så var antalet nere i ungefär 460 par.
Vad är orsaken?
På några platser har kentsk tärna häckat i Göteborgs skärgård, bland annat på Lilla Donsö och Lerholmen.
Om några veckor är de borta från landskapet. Så har det varit och så kommer det förbli. Nu och om tusen år beger sig tornseglaren söderut. Det är uppbrottets tid och under de närmaste veckorna kommer himlavalvet glittra och kvittra av hussvalor, backsvalor, ladusvalor och tornseglare.
Tornseglaren och svalorna tillhör de fågelarter vars tomrum märks särskilt tydligt. Ett tomrum som däremot inte märks alls eftersom det bokstavligen är ett tomrum är ortolansparven. Men, från och med den 10 augusti och några veckor framåt sträcker den sällsynta sparven förbi våra trakter.
Igår var det den 9 augusti och bläddrar vi tillbaka till den 9 augusti 1969 så hittar vi Göteborgsområdets första fynd av tjockfot vid Björlanda Kile! Och 33 år senare äger det andra fyndet rum, närmare bestämt den 4 augusti 2002 vid Änggårdsbergen. Därefter tog det endast fyra år, på självaste nationaldagen 2006, flög en tjockfot över Vinga.
Trots sin storlek så märks inte tjockfoten i landskapet. Nåja, när man väl fått syn på den och de där egendomliga ögonen stirrar skarpt tillbaka, ja då märks den sannerligen.
Grönskan börjar så smått slockna. Blomflugor och annat knytt trängs ännu så länge i sensommarens blomsterrabatter.
Trevlig helg alla Ekoskådare!
Söndagen den 10 september arrangerar Ekoskådarna Göteborg den spännande och roliga tävlingen Kvadratjakten (Big Sit) i Göteborgs skärgård!
Kvadraten får vara max 20×20 meter och man måste befinna sig inom den ytan för att få räkna fågelarten. Dessutom för att räkna arten måste samtliga i laget se eller höra arten någon gång under tävlingstiden som pågår mellan 06:30 och 14:00. Flest antal fågelarter vinner!
Anmälningsavgiften som är 50 kr per deltagare är frivillig och pengarna skänker man till en valfri svensk organisation, förening eller liknande som arbetar med djur och natur. Inbetalningen fixar varje deltagare på egen hand och man kan man göra det efter tävlingen.
Anmälan gör man i Facebookgruppen Ekoskådarna Göteborg eller per mejl: faltchristersnabelagmail.com
Välkommen med er anmälan redan nu!
Igår upptäcktes årets första gulnäbbade lira vid Kråkudden på Hönö! Med detta förträffliga fynd har havsfågelsäsongen satt igång på riktigt allvar.
Blickar vi emellertid tillbaka i kalendern så ägde årets fågelhändelse rum den 25 juni när det upptäcktes en atlant-/maderiapetrell vid Kråkudden på Hönö! Mycket sannolikt sågs samma fågel dagen efter vid Mistluren i Skåne.
Atlant-/maderiapetrell har, inräknat årets fynd, nu setts två gånger inom Göteborgs rapportområde, det första ägde rum den 27 november 2011 vid Kråkuden på Hönö. Sammanlagt har det i skrivande stund bokförts atlant-/maderiapetrell fyra gånger i Sverige.
Idag lyser solen och vinden blåser alltjämt friskt från västsektorn. Från Kråkudden på Hönö rapporteras ytterligare en gulnäbbad lira, men framförallt en adult fjällabb! Historiskt finns det endast 7 godkända fynd gällande adult fjällabb i Göteborgsområdet, följaktligen en mycket ovanlig händelse.
I bivråkens hjärta är längtan till Väst- och Centralafrikas regnskogar stark, ja så stark att större delen av året befinner den sig där. Och vem skulle förresten inte vilja befinna sig där, synnerhet under november till februari?
Bivråken kan bli 30 år gammal. Könsmogen vid 3-4 års ålder och under dessa inledande år i livet stannar den kvar året runt i Afrika.
Som bekant är bivråken tillbakadragen, närmast osynlig, under häckningstid. På grund av sin diskretion är det ytterst vanskligt att säga helt säkert hur många bivråkar som häckar i Sverige, därtill är framgången under häckningen oerhört låg. Staffan Ulfstrand skriver i Fågelliv (2007) att bivråken har en ”årlig produktion av endast cirka 0,3 ungar per par och år.” Ulfstrand skriver också att huvudorsaken till bivråkens låga häckningsframgång inte är den skoningslösa jakten i medelhavsområdet utan den intensiva landskapsförändringen här i Sverige.
Annorlunda uttryckt (mina ord) skulle man kunna hävda att det faktiskt är vårt eget fel att bivråken har det besvärligt. Sverige har under mycket lång tid bedrivit ett ensidigt skogsbruk och en skogspolitik som är katastrofal för den biologiska mångfalden. Plantering av barrträd, täckdikning och dränering av värdefulla löv- och blandskogar har omvandlat landskapet negativt så de steklar som är bivråkens stapelföda har drabbats hårt.
Bivråken är en särdeles vacker fågel. Den 18 juli vid Delsjö golfbana fick Marie Mattson och Kent Larsson sannerligen bekräftelse på det. Under cirka en timme, fick de tillsammans, umgås med en bivråk på nära håll, en upplevelse, ett möte under häckningstid som inte många människor har varit med om.
Idag hälsar hösten på i Göteborgsområdet. Med andra ord regn och rusk. Men vi ekoskådare räds inte väder och vind, speciellt inte nu när sommarstiltjen är över och fågelsträcken är i full gång!
Håll stövlarna leriga!
Tidigare i sommar fick Bohuslän en ny trollsländeart. Närmare bestämt upptäcktes den 10 och 11 juli hela 6 eventuellt 8 stycken blå kejsartrollsländor i näckrosdammarna på Öckerö. Och till på köpet, alldeles häromdagen, hittade Johan Ennerfelt en större dagsvärmare på Galterö. Enligt Artportalen är det blott det 4e fyndet någonsin i Göteborgs kommun.
Till helgen skall det blåsa och då bör vi som deltar i Gbg-Skärgårdsjakten 2017 vara litet extra på tårna eftersom det är bra tidpunkt för till exempel balearisk lira.
Och förstås svartbrynad albatross 🙂
Omvägen 