Intill bergets torra sluttning vädrades små brunvioletta kläder. Det var den mindre blåvingen, rusig av juliluft som skimrade förbi.

Under kvällen läser jag ur ”Aftonland” (1953) av Pär Lagerkvist.

”Som molnen,

som fjärilen,

som den lätta andningen på en spegel –

Tillfällig,

föränderlig,

borta på en liten stund.

O herre över alla himlar, alla världar, alla öden,

vad har du menat med mig?”