September i Öxnäs by. En tistelfjäril fotvandrar på min hand och på tummens släta mage stampar den ivrigt med fötterna. Fryser du om tårna lille vän? Och i kretsen av skogs- och ringduvor överraskar en turturduva. Hennes klänning följer höstmodet som tycks återspegla gärdena och tegarnas färger. Gåskackel i soldiset.

Stundom är musik kongenial med landskapet. Idag var Josefine Cronholm och albumet Songs of the falling feather  själsligt besläktad med havet vid Krossholmen.

Vindbyarna svalkade mot kinden. Jag vevade sakta in horisontlinjen.

 

Ett tungt regn föll innan skymningen. September blev återigen ett kompakt vattenmörker och i detta ohjälpliga dunkel läser jag om Mario Vargas Llosas senaste roman, Keltens dröm (2011). Göteborgs- Postens Johan Dahlbäck skriver på Kultursidorna att romanen är ”hypnotiskt medryckande”, medan Mikael Timm i radions Kulturnytt hävdar att den är ”politiskt korrekt men lider svårt av litterär reumatism.”

Vid Brudarebacken, tidigare idag, såg jag höstens första fjällvråk. Dessutom glimmade ännu en gång en svarthakad buskskvätta. Sannolikt samma fågel som dröjt sig kvar sedan den 19 september.

Adele och albumet 19 genomströmmar nu örat.

Årets tema för Göteborgs internationella konstbiennal är Pandemonium – Art in a Time of Creativity Fever. Enligt informationshäftet som jag läser är titeln inspirerad av John Miltons klassiska 1600-talsepos Paradise Lost. Biennalen pulserar av spännande frågor, exempelvis:

”Vilken form av kreativitet, idéer och konst föds ur de stora förändringar vi idag ser i vårt samhälle?”

Tidigare idag stötte jag ihop med en svarthakad buskskvätta vid Brudarebacken. Av någon besynnerlig anledning funderar jag sen dess på ett rostrött äpple i en mörkbrun flätkorg.

Nu är det strax midnatt och jag lyssnar på Ane Brun och albumet A temporary dive. 

Idag upptäckte jag en svart rödstjärt alldeles intill vårt hus. Stod i köket när ett par milda ögon tittade på mig. Blev som förstenad innan jag förstod att jag var dold i trädgårdens spegelbild i fönsterrutan.

Nu, strax innan midnatt, sällskapar Amoz Oz och Lantliga scener (2009) med Esbjörn Svensson trio och albumet Strange place for snow.

Denna afton medan regnet och vinden piskar och tjuter obarmhärtigt mot fönster och husvägg lyssnar jag på Céu och albumet Céu.

Tidigare idag besökte jag fiskhamnen och i kretsen av hundratals grå- och havstrutar spårade jag upp en ung silltrut.

Jag tycker mycket om hösten.

Två album har snurrat flitigt denna gråa septemberdag. Det är Non but the lonely heart av Charlie Haden & Chris Anderson samt Strange place for snow av Esbjörn Svensson trio.

Förhoppningsvis blir natthimlen molnfri och klar eftersom en vit dvärgstjärna som exploderade för 21 miljoner år sedan är synlig i stjärnbilden Stora Björn.

Eftermiddag i september. Trutar babblar mellan betong och vatten samtidigt som en dvärgmås flyger oförmodat upp från sin gula förtöjning. Vid fiskhamnen flyter livet aldrig stilla.

Under morgonen läser jag Torgny Nordin, en av Göteborgs-Postens begåvade skribenter, och ämnet som han diskuterar i dagens kulturkrönika är – Alla barn har inte eget rum.

”Idag äger den svenske genomsnittsfemåringen någonstans mellan 400 till 800 leksaker. Behovet av eget rum skulle därför kunna ses som en logistisk nödvändighet – barnrummet som konsumtionsmagasin och lagerlokal.”

Den amerikanske psykoanalytikern Rollo May lägger till ett annat perspektiv i Jan Troells film Sagolandet.

”Om man ska undgå ledan som vuxen måste man ha mött den som barn. Ledan tvingar in oss i vår egen fantasivärld. Jag ser inte att barnen här tvingas ta till sin fantasi för det finns alltid leksaker. Att vara ensam är viktigt, det är avgörande för barnets kreativitet. Då lär sig barnet fundera.”

Regnet drog sedan österut under kvällen. Så egendomligt vackert.

Redan i gryningen flammade deras närvaro vid päronträdet. Det var en märklig upplevelse när ett 40-tal amiraler flög mot himlen innan solen ens gått upp. Mitt i denna intensiva morgontrafik körde svingelgräsfjärilen på låg växel.

Jag klippte sedan gräsmattan i snigelfart.