Eftermiddag i september. Trutar babblar mellan betong och vatten samtidigt som en dvärgmås flyger oförmodat upp från sin gula förtöjning. Vid fiskhamnen flyter livet aldrig stilla.

Under morgonen läser jag Torgny Nordin, en av Göteborgs-Postens begåvade skribenter, och ämnet som han diskuterar i dagens kulturkrönika är – Alla barn har inte eget rum.

”Idag äger den svenske genomsnittsfemåringen någonstans mellan 400 till 800 leksaker. Behovet av eget rum skulle därför kunna ses som en logistisk nödvändighet – barnrummet som konsumtionsmagasin och lagerlokal.”

Den amerikanske psykoanalytikern Rollo May lägger till ett annat perspektiv i Jan Troells film Sagolandet.

”Om man ska undgå ledan som vuxen måste man ha mött den som barn. Ledan tvingar in oss i vår egen fantasivärld. Jag ser inte att barnen här tvingas ta till sin fantasi för det finns alltid leksaker. Att vara ensam är viktigt, det är avgörande för barnets kreativitet. Då lär sig barnet fundera.”

Regnet drog sedan österut under kvällen. Så egendomligt vackert.