Strömstare i skärgården är en besynnerlig händelse. Den säregna fågelns existens och tillvaro hör ju samman med forsens dån och bäckens stillsamma sorl. När jag idag såg den komma ”simmande” på Hönö blev jag mycket överraskad. Milt uttryckt. Jag blev också, för ett kort ögonblick, övertygad om att någon spexade, iscensatte ett fågelmekaniskt upptåg bakom min rygg. Men så var alltså inte fallet. Gudskelov.