Vår granne dricker inte kaffe. Så när han kommer gående över gräsmattan vet jag att ärendet är något annat.

-En fågel har flugit in i vårt uterum, säger han.

-Oj då, säger jag.

-Det är din ornitologiska plikt att hjälpa den, säger han.

-Jaha, säger jag.

Fågeln är en bofink och en smula omtumlad. Näbben är vackert blå.

-Jamen det gjorde du bra, säger han.

-Det är min plikt, säger jag.

-Ungefär så, säger han. Ungefär så.