Det fotografiska minnet
Vilka saker skulle de flesta människor rädda ur sitt hem vid en brand? Läste någonstans att fotografier har högsta prioritet. Men vilka? Själv skulle jag strunta i alla bilder på djur och växter och den ändlösa raden av landskapsbilder. När allt, så att säga, ställs på sin spets skulle dessa motiv vara mig likgiltiga. Så är det. Däremot skulle det vara en katastrof om fotografier på min familj, mina syskon, föräldrar och vänner skulle gå upp i rök. Vill gärna tro att denna typ av fotografiska minnen skulle nog de flesta människor välja. Naturfotografiet väger med andra ord lätt. Mycket lätt. Den slutsatsen känns underlig, nästan bisarr när jag i dag fotograferar hussvalor vid Torslandaviken. De fotografiska ögonblicken med naturen känns ju alltid så angelägna. Till och med djupt meningsfulla. Är det blott för stunden?




