Det är enkelt. Cykla alltså. Sent under kvällen igår trampade jag till Hästevik. Anledningen var en sjungande flodsångare. Scenen den valt var en rondell. Tja, strax intill om man skall vara knusslig. Musiken hos flodsångaren är i alla fall gåtfull. Någon skulle kanske säga hysterisk. Knappast mystisk. Undrar vad John Cage hade haft för uppfattning?
Nu på morgonen cyklar jag dit igen. Det är enkelt. Trampningen alltså. Fotograferingen vållar däremot bekymmer, den lilla sångaren är knappast en linslus. Får vänta en god stund innan jag får den på bild.
Omvägen 