Månad: november 2013
Sjusovare
Vaknar tidigt.
Grå värld.
Regnet piskar mot ansiktet när jag gläntar på fönstret. I trädgården en ung koltrast redan på benen. Att som fågelungdom inte vara en sjusovare en dag som denna är underligt. Mer passande väderlek att dra täcket över huvudet går inte att finna.
Enligt Nationalencyklopedin, härstammar ordet sjusovare från legenden om de sju heliga männen i Efesos. För att undgå förföljelser mot kristna blev de inmurade i en grotta och sov där i 200 år.
Häromdagen såg jag en snösiska vid Torslanda golfbana. För att undgå bli förväxlad med en gråsiska har den också sovit i en grotta.
En snögrotta.
Åtminstone 200 år.
Kaspisk trut
Solblåsig eftermiddag vid Göteborgs fiskhamn. Från himlen hörs larm och tjut. Orsaken till uppståndelsen är en havsörn. Trots den kolossala varelsen är högt upp bland molnen. Knappt synlig för människoögat. River den upp våldsamma känslor hos kråk- och måsfåglar i hamnen.
Sveper med handkikaren. På litet lägre höjd en pilgrimsfalk som jäktar uppströms. Nervklena fågelmedborgare bör ge sig iväg från området.
Bums.
Vinden kantrar hit och dit. Sex sångsvanar flyger söderut. Vemod i lurarna. Strax därpå får jag syn på en kaspisk trut. Ovanlig fågel på våra breddgrader.
Höst
Sotsvart och svavelgult
Blåsig och regnig första november. Vid Torslandaviken byter två stenar skepnad till svavelgula och sotsvarta ansikten. Berglärkor.
Senhöstens karaktärsfågel. Hör samman med rusk och kyla.
Förresten har jag läst någonstans att berglärkan vandrade in i Skandinavien österifrån och det var inte förrän i mitten av 1800-talet som den påträffades första gången uppe i östra Finnmarken.
Vid Torslanda golfbana en sädesärla.
Pigg och alert.
Oordning i flyttkalendern.













