Kungsfiskaren är inte kräsen. Inte under den kallare tiden på året. Då och då kan man se kungsfiskaren i trista kulvertlandskap. I gråa och fantasilösa hamnområden. Till och med i diken ute på en trädlös åker. Det enda kravet den tycks ställa är att det skall finnas någorlunda tillgång till vatten. Och en och annan fisk förstås. Några andra krav på vinterreviret förefaller alltså kungsfiskare inte ha.
I dag blåser det en mycket hård vind från sydväst. Hagel. Stora som spelkulor trillar ner i trädgården. Solen är kraftlös som en gammal vindslampa. I skymningen faller ett gammaltestamentligt regn.
Innan lunch går jag en kort promenad. Vid Torslandavikens småbåtshamn befinner jag mig i lä för den hårda vinden. Ett välbekant läte hörs mellan vassruggarna. En kungsfiskare!
Det görs många fina och värdefulla insatser för ”den lille metaren”.
Omvägen 