Våren kommer ofta igång med hjälp av en frisk sydvästlig vind. Nu är det mitten av februari. Antecknar i dagboken att våren anlände i dag till våra trakter. Naturligtvis obetänksamt. Nästintill dumdristigt att tro på våren.

Nyss stod jag på farstubron när en havsörn svepte förbi mot den gråblå himlen. Alltid en speciell händelse att se en vitstjärtad gammelörn.

Lika speciellt är det att möta kungsfiskaren. Enligt dagboken är det sjunde gången denna vinter vi träffar på varandra i Torslandaviken. Den blåskimrande fågeln förefaller vara vid gott mod. Även de fem berglärkorna i området har klarat sig bra.

Mest fart är det på kärlekskranka ejderhannar. Ärligt talat. Inte ens deras pråliga kostymer och sammetslena skönsång kan dölja eller förlåta att de ibland sysslar med sexuella trakasserier. Rena övergrepp. Ingenting annat än ett mirakel att ejderhonor överlever den brutala uppvaktningen.