En art står aldrig stilla

bergl

Läser i Staffan Ulfstrands utomordentligt eleganta bok ”Darwins idé” (2008):

”Ingen annan mekanism än naturligt urval är känd som kan ge upphov till anpassningar. Därför är det befogat att påstå att evolutionen drivs av naturligt urval (=ojämlik fortplantningsförmåga) och inte av några andra faktorer. Härav följer att alla nu levande varelser är formade av omständigheter i förfluten tid och alltså utgör gårdagens modeller. Nutida och framtida ekologiska betingelser avgör hur dessa levande varelser kommer att se och bära sig åt om tusen eller hundratusen generationer, något som ingen idag kan förutse.”

Kopplar man Ulfstrand med TV programmet ”På resa med Homo sapiens – Vart är vi på väg”, så undrar man vad som väntar runt hörnet. Inte bara för oss. Allt levande på planeten.

http://www.ur.se/Produkter/147316-Pa-resa-med-Homo-sapiens-Vart-ar-vi-pa-vag

De ekologiska betingelserna på jorden har förändrats. På mycket kort tid. Vart är exempelvis berglärkorna vid Torslandaviken på väg i sin ekologiska resa? Kan en individ av en berglärka hysa en specifik genetisk egenskap som särskiljer den från andra individer av berglärkor? Finns det berglärkor som har superegenskaper som bara väntar på att få komma fram? Vilka genetiska mutationer och ekologiska betingelser krävs? Och hur snabbt kommer det att ske? Kommer det i framtiden finnas fågelgenetiska rådgivare? Vad kommer det i så fall att innebära?

Häromdagen (den 22 mars) hittade jag förresten en mindre strandpipare vid Torslanda golfbana. Fyndet en fenologisk sensation. I alla fall för mig. Piparen återupptäcktes dagen efter i Karholmsdammen vid Torslandviken.