Godhjärtad blick

svartröd

Senhösten blir lätt att bära när man möter den svarta rödstjärten.

Ett musgrått väsen.
Godhjärtad blick.

Vid småbåtshamnen i Torslandaviken letar hon mat. Bland rostiga järnbalkar, sylvass taggtråd, bortkastade repstumpar och trötta båtkroppar som strandat likt en grupp valar.

Mot himlen kacklar gäss.
Nu kan jag omfamna november.

svartröd2

svart3

Vintertid stundar

sten1

En grå och kulen dag vid Torslandaviken. November närmar sig i kalendern. En stenskvätta dröjer sig kvar.
Vinterhämplingar. Rastlösa och nyckfulla.
Lågt över det höstbleka landskapet jagar en ensam blå kärrhök.
Vintertid stundar.

Helstekt gräfling

råka1

För någon vecka sedan traditionsenlig start med fågelmatningen i trädgården. Genast besök av ett 50-tal bergfinkar. Sen bofink, gråsparv och pilfink. Mest glädjande ett 20-tal grönfinkar. Tjusig fågel. Ovanlig förra hösten och vintern. Nog en svampinfektion som heter gulknopp. Troligtvis har den tagit livet av många grönfinkar de senaste åren.

http://www.sofnet.org/sveriges-ornitologiska-forening/fagelskadning/nyheter/visaren-nyheter/?item=art_art-s1%2F1484

Vädret grått och blåsigt.
Häromdagen. På vilodagen knallade en råka omkring på matningen.
Hänt tidigare att vi fått besök av denna ståtliga kråkfågel.

Skata, kaja, kråka och även korp tar för sig av maten. Även grå- och havstrut. Fisk- och skrattmås. Glupska gynnare det där. Dock har maten försvunnit alltför snabbt de senaste dagarna. Nötter, äpplen, bröd- och ostkanter och diverse frön. Borta på ett ögonblick.
Något stämmer inte.
En plundrare.
Vem?
Under gårdagskvällen lufsar plundraren in på scenen. Lägger sig på alla fyra och knaprar obekymrat i sig godsakerna. Nöjd är ordet. Vi hade inte hjärta att skrämma iväg den.

grävlingen

En grävling blir ungefär 10 år gammal. Bilar eller dunkla skäl gör att den kan hamna på middagsbordet hos någon besynnerlig människoande. I Charles Emil Hagdahls bok KOK-KONSTEN som vetenskap och konst (1879) står det att läsa om helstekt gräfling:

En ung gräfling, kryddor, smör. Då gräflingen är flådd, urtagen och putsad, lägges den i vatten, som på 24 timmar ombytes en gång. Det feta tranaktiga borttages hvarefter köttet förvälles två gånger och skummas; kokningen bör fortgå några minuter varje gång, så att lukt och smak av tran försvinner. Därefter lägges den i nytt vatten med kryddor, såsom salt, peppar, nejlikor, lagerblad, lök, enbär och något ättika, samt får koka tills köttet känns mört; spadet frånsilas, och gräflingen insättes i ugn, stekes hel med smör, öfvergjutes ofta med något af det frånsilade spadet och påspädes med grädde efter smak. Upplägges, serveras och är lika god varm som kall.

http://www.hagdahls.se/Charles_Emil_Hagdahl.php

Vinterbostad sökes

skärpip1

Oktoberdagen går mot eftermiddag. Solen medlidsam. Torskbenen vid Göteborgs fiskhamn spår en regnig och blåsig årstid framför oss. Tre skärpiplärkor traskar omkring i hamnen. Dystra väderprognoser bekymrar inte.

Skärpiplärka uppströms Älvsborgsbron i Göteborgs hamn är förresten sällsynt. Kanske är det ungfåglar som planlöst irrar runt efter vinterbostad?

skär3

skärpip2

skär6

Kvickgräsfjäril på kanelbullens dag

kvick1

Upptagen med trädgårdsarbete när äldste sonen ropar. En konstig fjäril sitter på vårt hus, säger han. Jag lyfter blicken och knallar dit. Tappar hakan just innan fjärilen går upp i rök. Borta. Men vi hittar den igen på vårt äppelträd. Vi bestämmer den till kvickgräsfjäril. Sällsynt i Göteborgs kommun.

Enligt Nationalnyckeln (volym: Dagfjärilar) uppträder ofta kvickgräsfjärilen i två generationer per säsong, från slutet av maj till slutet av juni och från mitten av juli till mitten av augusti. Att hitta en kvickgräsfjäril i början av oktober. Dessutom på kanelbullens dag är en speciell händelse.

kvick3

kvick4