Mulet.
Närmast vindstilla.
+4°C

En trädlärka flyger över huset. Sällsynt tidigt i kalendern. Vanligtvis anländer den först i mitten av nästa månad. Lärkans hoppfulla läte lyser upp det hopplöst gråtrista vädret. Strax därpå sveper sisådär femtio tofsvipor förbi. Tycker mig känna vingsuset mot kinden.

Vårvinter.
En kort tid som förrinner hastigt.
Vad kan passa bättre än Zbigniew Preisner?