Han älskade moln. Luke Howard. Engelsmannen och amatörforskaren som under 1800-talet gav namn åt skyarna: cirrus, stratus, cumulus och nimbus. Vi har alla ett förhållande till molnen. Den grekiske författaren Aristofanes menade att från molnen har vi fått vår intelligens och vårt förnuft. Förmodligen fick varken Luke Howard eller Aristofanes uppleva molnen från ovan.

Att för några ögonblick omslutas av molnen för att i nästa stund ha dem under våra fötter är en svindlande och fantastisk upplevelse. Flygplanet manifesterar sannerligen drömtillståndet med verkligheten. När vi sitter där i flygplanet kan vi se människans avtryck på jordytan. Oändliga vidder jordbruk som med bruna, gröna och gula rutmönster breder ut sig över landskapet. Enorma städer med häpnadsväckande och sinnrika arkitektoniska lösningar.
Och så vatten.

Vatten.
Vår blå planet.
Vårt hem.

Tyvärr är det så att varje dag förstörs värdefulla natur- och kulturområden på vår blå planet. Människans medverkan till att detta sker råder det ingen tvekan om. Skövlingen av världens regnskogar är ett av många tragiska händelseförlopp som vi kan klandras och hållas djupt ansvariga för.

Jorden håller också på att värmas upp. Hur mycket av klimatförändringarna som har åstadkommits av mänsklig aktivitet och hur mycket som kan förklaras genom naturlig variation är en frågeställning som den australiensiske filosofen Peter Singer ställer i boken En värld, globaliseringens etik. Med uppgifter hämtade från FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) ger han svaret att uppvärmningen de senaste 50 åren huvudsakligen kan tillskrivas mänskliga aktiviteter såsom utsläpp av växthusgaser.

Ungefär samma beskrivning och frågeställning framför Christian Azar och Daniel Johansson, båda verksamma vid Chalmers tekniska högskola, i GP-debatt den 15 februari 2015. De skriver i artikeln Klimatet kräver modiga politiker och stora insatser, att det finns skäl till oro och att det är märkligt att vi utsätter oss för så stora risker. Vi har ju bara en planet, vårt hem i ett kallt universum. Men, säger Azar och Johansson, det finns en lösning. Först och främst måste vi ta klimatfrågan på allvar. Därefter gå från ord till handling genom att minska utsläppen på global nivå till cirka hälften fram till 2050. På så vis kan vi undvika de värsta riskerna med klimatförändringarna, skriver Christian Azar och Daniel Johansson.

Christian Azar har också tillsammans med tretton andra forskare tilldelats ett uppdrag från Naturvårdsverket att inom ramen för Sveriges miljömål, försöka analysera dagens konsumtionsmönster. I rapporten Hållbara konsumtionsmönster – analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan i dag och 2050, föreslår man bland annat tydliga styrmedel som nya skatter för att begränsa köttkonsumtion och flygresor. Delar av rapporten publicerades i DN-debatt den 27 februari, i artikeln Nu krävs kraftfulla åtgärder mot nötkött och flygresor.

Med tanke på rapporten och inom ramen för Sveriges miljömål väcker den exempelvis frågor om den globala ekoturismen. I Sverige driver exempelvis Sveriges ornitologiska förening resebolaget AviFauna där man sen mitten av 1980-talet erbjuder paketresor med flyg till fjärran länder. AviFauna säger att man skapar arbetstillfällen lokalt på de platser man besöker och bidrar därmed till ökat intresse för att skydda hotade djurarter och synliggör på samma gång nationellt och internationellt de risker och hot som värdefulla natur- och kulturområden står inför. Vad skulle rapporten Hållbara konsumtionsmönster innebära för AviFauna? Är AviFauna undantaget dessa uppoffringar eftersom man redan har en ansvarsfull miljöpolicy?

Vi blir lyckliga när vi lägger märke till att våra handlingar betyder något för andra människor. Det är en alldeles speciell känsla att göra något bra. Livet får mening.

AviFauna säger sig göra något bra. Genom sin verksamhet visar man solidaritet med människor, djur och landskap varhelst de befinner sig på vår planet. AviFauna tar, enligt dem själva, ett miljöetiskt ansvar. Med andra ord så förtjänar de beröm och inte klander. Vad innebär beröm, detta positiva ord när det gäller Sveriges krav (förpliktelser) att uppfylla de olika miljömålen såsom frisk luft, giftfri miljö, myllrande våtmarker och rikt växt- och djurliv?