Växlande molnighet.
Svag sydostlig vind.
+5°C

Denna vårvinter luktar inte jord och smältvatten. Inte rimfrost, koboltblå skuggor och skare hård som cement. Nej, denna vårvinter har sina egna färger och dofter. Vintern har varit mild, hav och land fritt från is och snö. Då blir det litet si och så med årstiden, blek och doftlös som en urvattnad akvarellmålning.

Häromkvällen hörde jag räven ropa bortåt Torslandaviken. Mer ödslig och på samma gång gnällig kärleksklagan går knappast att finna. Den ger mig i alla fall kalla kårar längs ryggraden.

I lördags såg jag årets första humlor i trädgården. Krokus stod på menyn.
Och trädgårdssäsongen är här.
Äntligen!