Frisk tidvis hård sydvästlig vind.
Gråmulen himmel.
+10°C

Från skymningen fram till midnatt igår lyste jag efter nattfjärilar. Det var stjärnklart och månens fas var så att säga i tilltagande. Fullmåne blir det 27 oktober.

Några gråhägrar kraxade förbi och de grova och spöklika ljuden borrade in under huden så att nackhåren reste sig. Genom historien har nog gråhägerns speciella läte fyllt människan med både oro och verklig fruktan under kolsvarta höstnätter.

Vårt hus är det äldsta i Sandvik och byggt 1927 och vi är fjärde familjen som lever och bor i det. I slutet av 1920-talet fanns det inga träd eller större buskage här i Sandvik, eller på intilliggande Nötö, Långholmen och Krossholmen, eftersom kor och hästar höll landskapet öppet. Äldre personer i byn har berättat för mig att man var tvungen att passera sju grindar mellan Andalen och Krossholmen. Ingen av dessa grindar och boskap som betar finns kvar idag. De är försvunna sen länge och landskapet har förändrats som det ofta gör när träd och buskar får växa fritt.

På länken nedan finner man ett fotografi från 1954. Sannolikt befinner sig fotografen på berget strax norr om vårt hus. Ovanför Flyghamnsvägen ligger numera Torslanda golfbana och på höger hand utanför fotografiet ligger Skeppstadsviken och Sandviks småbåtshamn.

http://www.sandvikehf.se/dokument/sandviksvagen-1954.html