Mest mulet.
Svaga sydostliga vindar.
+7°C

De fåglar som jag främst förknippar med slutet av oktober är mindre korsnäbb och storskrake. I dag hinner jag nätt och jämnt ur huset förrän en grupp korsnäbbar flyger förbi, och vid Skeppstadsviken fiskar åtta storskrakar tillsammans.

När jag promenerar vidare mot Torslandaviken så möter jag en blå kärrhök i det svaga gryningsljuset. Kanske har den övernattat någonstans i viken.

Vid mudderdammen, som numera är en plats för bullrande maskiner som arbetar med att iordningställa ett vadehav, hör jag plötsligt ett hopkrympt läte med en viss klarhet i rösten. Jag skyndar på stegen och kliver upp på en berghäll och lyssnar spänt. Och under någon sekund eller två ser jag plötsligt i ett buskage ett nyfiket fågelansikte. Sen är det borta.

Lyckligtvis, en stund senare, hör och ser jag den bättre och mina misstankar bekräftas – en tajgasångare! Sångaren är en sällsynt gäst och den häckar bland annat i Ryssland ända bort till Kina.

Det här fyndet är det andra i Torslandaviken. Första gången arten sågs i viken var den 6 oktober 2013. När det gäller fenologin (enligt artportalen) inom Göteborgsområdet så finns det två äldre observationer av tajgasångare som är senare på året och det var på Hönö den 26 november 1978 samt Biskopsgården den 15 november 1982.

Bakom det röda huset höll den till.

Själva fyndplatsen, buskaget intill stenhällen.