Dags för tallbit? En individ noterades vid Lahall (Värö) i Halland häromdagen.
Senast tallbit besökte Göteborgsområdet var den 26-27 januari 2013 då 20 ex sågs vid Klippans naturreservat i Hindås (Björketorp).

Högsta noteringen inom Göteborgsområdet ägde rum den 28 december 1976 då smått fantastiska 90 ex sågs vid Lilla Gömysten i Askim! Från slutet av november 1998 och fram till åtminstone början av januari 1999 sågs det vid Änggårdsbergen och Johannebergsparken i Göteborg mellan 25-32 ex!

I Halland bokfördes rekordet 110 ex den 6 januari 1977 vid Mönster i Onsala. Och i Bohuslän är toppresultatet 38 ex den 14 januari 1999 vid Boxhult i Uddevalla.

Tidpunkten på året är perfekt så börja spana redan i dag!

Lite nostalgi…

De allra flesta fågelskådare i Göteborg håller nog med om att Göteborgsjakten 2002, som Pär Lydmark och Magnus Unger drog igång, lyfte intresset ordentligt för fågelskådning på hemmaplan.

Under 2002 startade också microbirding i Malmö och snart hakade fler på och i dag sysslar ett 40-tal kommuner med fågelskådning på hemmaplan.

Men har fågelskådning på hemmaplan blivit miljövänligare? Hur många skådare, i alla dessa kommuner i vårt land som sysslar med microbirding, använder kollektivtrafik, cykel eller tar sig runt på ett ”grönt” sätt när de skådar?
Kan det vara 5 procent som ekoskådar? Eller 10, 20, 40 eller vågar man gissa på 75-80 procent?

http://www.kustobsar.se/gbgjakten2002/default.html

Tar konstvärlden ansvar för miljön? Är Wanås konst i Skåne ett bra exempel på ansvar?
Och vad händer inom idrottsvärlden? Tar stora fotboll- och hockeyklubbar som IFK Göteborg och Frölunda något miljöansvar?

http://www.wanas.se/svenska/Milj%C3%B6/Milj%C3%B6arbete.aspx

Den 31 december är Eko-Gbgjakten 2016 slut och syftet med tävlingen har varit att samla in pengar till Fågelcentralen och Cancerfonden. Om man vill vara med och bidra med 100 kr, som är den lägsta summan, kan man göra det närsomhelst på kustobsars hemsida.

När det gäller själva tävlingsdelen så leder Ola Wennberg i skrivande stund med 203 fågelarter och tillsammans har vi 25 som deltagit under året lyckats få ihop 232 fågelarter inom tävlingsområdet! Att vi gemensamt ska nå fram till 240 arter innan Tennyson deklameras från Sollidenscenen på Skansen i Stockholm, är fullt rimligt.

Arter som vi saknar i tävlingen är till exempel större korsnäbb, vattenpiplärka, hökuggla, orre, tjäder, alkekung, vitvingad trut, svartnäbbad islom, bredstjärtad labb, brednäbbad simsnäppa och klykstjärtad stormsvala.

Trevlig vecka alla ekoskådare!

http://www.fagelcentralen.se/stoed.htm

Fridfull novemberdag. Mestadels grått men stundvis tittade solen fram.

Besökte Utbyfältet eftersom det har setts svart rödstjärt där sen mitten av september. Åtminstone två honfärgade och en hane har uppehållit sig i området. För egen del såg jag hanen när han stillsamt födosökte i det behagliga vädret.

Och första advent och december närmar sig.

Öronen larmas av ljud. Fågelkroppar nära. Milda ögon och plötsligt god dag och plötsligt adjö. Så vill jag beskriva samvaron med stjärtmesen.

Plötsligt god dag och plötsligt adjö.

I dag under en kort promenad till Torslandaviken fick jag närkontakt med en flock stjärtmesar och särskilt en individ som inte ville ta adjö.

Visste ni förresten om stjärtmesen misslyckas med häckningen söker den upp ett annat par i grannskapet och ber om anställning (om det mänskliga uttrycket tillåts) som hjälpreda till barnkullen. Forskning har visat att ”hjälpredor” har större chans att överleva än de stjärtmesar som tar långsemester efter misslyckad häckning. En trolig förklaring är att hjälpredorna kommer ingå i en större flock under vinterhalvåret medan de som valde långsemester genomlever tillvaron ensamma eller i en mindre flock. Stor flock innebär större chans att överleva.

Om det sagda och annat om stjärtmesen kan man läsa i Fågelliv av Staffan Ulfstrand.

Ett rejält oväder drog förbi under den gångna natten. Och mitt närapå 100 år gamla hus rörde sig likt en hund som skakar vatten ur sin päls. Gudskelov höll det stången eftersom skickliga bygghantverkare en gång i tiden visste vad de gjorde.

När regnet vräker ned och det blåser gammaltestamentligt, då drabbas de flesta i byn där jag bor av vattenfyllda källare och översvämmade trädgårdar, som vid ett trollslag blir en havsbotten som hyser både gädda och mört. Och makrill förstås 🙂

Mjau!
Eh?

Noterar att återigen tas frågan (som väcker starka känslor) om katter som rör sig fritt i naturen upp på Facebook. Det pågår, hävdas det, ett ”massmord” utan motstycke i historien på fåglar och mindre (och kanske större) däggdjur. Katten är skyldig, säger man. Inget tvivel om saken. Man skulle kunna säga att katten återigen befinner sig under galgen och vad domen blir vette katten. Frågan om kattens frihet är allvarlig men den är också komplicerad, tycker jag. Ungefär som klimatfrågan. Har förresten den senaste tiden sett den ena apokalyptiska löpsedeln avlösa den andra. Undergången är nära om ni inte visste det.

”Dör haven, dör vi!”

Hur ska man hantera det uppskruvade tonläget?

Och hur ska man agera som kattägare? Frågan är särskilt angelägen för mig eftersom jag håller katt. Han heter Castor och är inomhus. Ännu så länge bör tilläggas.

Ha en bra vecka alla ekoskådare!

Och kattägare om ni tillåter 🙂

I går hittades tyvärr en död sibirisk järnsparv i Arendal som ligger strax NV om Tanumshede i Bohuslän. En fönsterruta var dödsorsaken och fönsterrutor är inte sällan fåglars baneman.

Ute till havs har det noterats en och annan alkekung, men ännu så länge syns inga tecken på några större antal. Måhända ses det fler under helgen eftersom det ska blåsa friska och tidvis hårda sydliga och sydvästliga vindar.
Nu är det en bra tidpunkt på året att spana efter jaktfalk, en fågelart som är årlig (förutom 2012) sen 2008 i Göteborgsområdet. Jaktfalk är en sällsynthet och på Västkusten har man bäst chans att se den i Halland och i Bohuslän under senhösten och vintern.

Med tanke på den speciella hösten kan det förresten vara värt att spana efter större turturduva.

Trevlig helg alla ekoskådare!

Han gillar att cykla. Han är kolossalt förtjust i att cykla. Och spela klarinett i pulserande och dansant swingjazz.

Och så gillar han blommor, svampar och humlor. Lyssna på Bo Mossberg, en lysande illustratör vars bilder betyder oerhört mycket för många människor.

http://www.sverigesradio.se/sida/avsnitt/701569?programid=412

Ordet tundra har ett ryskt-finskt-ugriskt ursprung. Språkfamiljärt tilltrasslat men på samma gång komplext och spännande med en uppsjö av grammatiska särdrag. Vi stänger den lingvistiska dörren. Det är måndag och klockan har precis slagit sex på morgonen. Rödhaken i min trädgård är dock på benen medan en skata hickar till i sömnen.

Hickade gjorde nog många fågelskådare i lördags då en tundrasparv upptäcktes strax söder om Staffanstorp i Skåne. Tundrasparv har aldrig setts tidigare i Sverige, nej faktiskt aldrig i Europa.

Trevlig vecka alla ekoskådare!

Rimfrost, några minusgrader och närmast vindstilla. Känslomässigt omtumlande efter presidentvalet i USA. Som ni vet har Donald Trump sagt att förra årets klimatavtal i Paris ska rivas upp och att klimatvetenskapen är en bluff. Dessutom är Trump en stor anhängare till kol samt jublande entusiastisk till så kallad fracking som är en miljöförstörande metod för att utvinna gas.

När det gäller fåglarnas värld så upptäcktes en isabellatörnskata på Öland i går och enligt Artportalen är den kvar nu på morgonen vid Mellbytorp. Det finns 3 godkända fynd i Sverige och senast var 2008 när en individ (en hane) sågs på Hållö i Bohuslän under perioden 18.10-2.11. Tidigare under hösten sågs emellertid en trolig isabellatörnskata (1k) vid Rålehamn i Skåne.

Helgen närmar sig och de 10 berglärkorna är kvar i Torslandaviken. Dessutom flög en rördrom förbi Torslanda golfbana i går.

Trevlig helg alla ekoskådare!

I dag fångades, vid Getteröns fågelstation, Hallands första sibiriska järnsparv! Ni kan läsa mer om fyndet på fågelstationens Facebooksida.

Lite pudersnö täcker nu landskapet, och under den gångna natten hade jag -5 grader här hemma i Sandvik.
På väg till arbetet i dag, promenerade jag som vanligt över Torslanda golfbana, när de 4 berglärkorna, som uppehåller sig i området, plötsligt blev 9 (eventuellt 10) stycken! Historiskt är det 3e högsta antalsnoteringen inom Göteborgsområdet. Det högsta ägde rum i början av januari 2002 när 10-15 ex uppehöll sig ute på Arendalsudden ända fram till mitten av april. Näst högsta antalet inträffade den 20 november 2005 när 12 ex sågs på Brännö.

Vid Degernäs i Umeå deltaområde sågs den 18 april 1975 ofattbara 150 ex! Det är svenskt rekord. Lika häpnadsväckande är de 120 ex som bokfördes den 29 januari 1994 vid Galtabäck i Halland.