En dimmig och slokörad söndag förändrades gradvis efter lunch till en solig vårvinterdag av bästa skandinaviska märke.

Nyss hemkommen från en veckas vistelse i vår stuga i Garpsätra i Dalarna. Rykande snöyra och polarkyla var det inte tal om, trots att temperaturen sjönk ned till minus 10 grader under nätterna. Nej, det vart mestadels sol, någon minusgrad, vindstilla och cirka 40 cm snödjup i terrängen.

Ugglorna i skogen kring vår stuga var inga tystlåtna och hemlighetsfulla filosofer. En sparvuggla snodde runt husknuten så fort jag klev ut och bet ihop läpparna och härmade skogsmöss som kivas med varandra. Och pärlugglorna började ropa så fort den stora gula planeten hade slocknat i väster. Sammanlagt under veckan hörde jag 4 spelande pärlugglor och såg åtminstone 3 sparvugglor, 2 järpar, 2 tjäderhönor och ett 10-tal orrar.

Annars har det nog varit blandade känslor hos många skådare när nyheten slog ned att snösiska inte längre existerar som art i Sverige. Personligen, eftersom jag gillar att hålla stövlarna leriga och artbestämma fåglar direkt i fält, så är det vemodigt att snösiskan försvinner. Men å andra sidan, i alla fall för mig, kommer ju inte den speciella fältupplevelsen av en ”snösiska” gå förlorad trots att den inte längre är en art.

Apropå järpe. I Göteborgsområdet är den kolossalt ovanlig. Det finns sammanlagt 6 godkända fynd enligt Artportalen. Senaste fyndet ägde rum den 6 april 2015 vid Nödsjön i Vättlefjäll.

Trevlig vecka alla Ekoskådare!