Häromdagen, den 3 april, hittade jag årets första ringtrast vid Råda kyrka i Mölnlycke. Upplever att ringtrasten anländer allt tidigare varje år till våra breddgrader. Är det så att ringtrastens vårfenologi håller på att förskjutas bakåt, med tanke på klimatförändringarna? Kan det bli så att om 20-30 år kommer de första ringtrastarna redan kring vårdagjämningen, ja till och med ännu tidigare på året?

Den 3 april

Den 5 april

Vilka är människorna som källsorterar, säljer bilen och vägrar flyga för klimatets skull? Vilka är människorna som sätter uppfordrande lappar i tvättstugan, som aldrig missar avtalade möten, deklarerar i god tid och – dessutom – i bubblande framåtanda sätter igång grupper på Facebook för att samla in pengar till välgörande och uppbyggliga ändamål?

Vilka är de, de duktiga, de förträffliga?

Är de duktiga och förträffliga egentligen små barn som vägrar bli vuxna? Gudbevars?

Pappersgrå är landskapet. En skogssnäppa, årets första, lyfter hastigt upp från stranden med några skarpa visslingar. Det mulljordssvarta och snövita i dess dräkt glimmar till ett ögonblick, innan den slukas av dimman. Någon snö som retirerar eller förrädisk våris är det inte att tala om på våra breddgrader, mestadels har det varit grått senaste tiden, pappersgrått.

April är äntligen här, eller gräsmånaden som den kallades förr av de gamle. Några mossbelupna åldringar finns knappt längre kvar i livet, snart är de alla borta som ännu minns genuin fattigdom och besinningslös skräck för prosten i predikstolen och monarken däruppe i rikets främsta stad.

Nåja, vad är en bal på slottet när Magnus Persson hittar en svarthakad buskskvätta vid Torslandaviken och Leif Johansson får korn på en tjusig ägretthäger i Hårssjön under gårdagen. Och det oömma livet i kyrkbänken ter sig fjärran när Hans Börjesson och Silke Klick idag träffar på årets första ringtrastar på Ängåsfältet vid Välen. Och så kära goa Hisingen som trollar fram 32 spetsbergsgäss vid Kvillen, mitt framför näsan på Staffan Larsson.