Skådarhjälpen

Saxat från Facebook:

”Nu är det bara tre dagar kvar! Här hittar du all info du behöver om SKÅDARHJÄLPENS NATIONALSKÅDARVECKA som inleds på lördag 3 juni. Sprid nu informationen till alla ni känner och inte känner! På hemsidor, via poddar och röksignaler. Ordnar din förening en exkursion under Nationalskådarveckan? Be alla deltagare skänka en summa till Nationalskådarbössan! Känner du någon som gillar att tomtskåda? Be dem vara med i Nationalcykelrallyt? Ekoskådar du? Nationalcykelrallyt är som klippt och skuret för dig! Ekoskådar du inte? Skåda hur du vill och skänk pengar till Nationalskådarbössan! Ni ser, det finns ett sätt för ALLA att vara med 🙂 Nu kör vi, för att ge Sveriges flyttfåglar en säkrare väg hit (och dit)! #skadarhjalpen”

http://www.skadarhjalpen.se/nsv/skadarhjalpen-3-11-juni-for-sveriges-flyttfaglar/

Mindre flugsnappare i Labbera

Den 24 maj hittade Robert Ennerfelt en mindre flugsnappare, en utfärgad hane, vid Labbera som ligger strax intill Råda säteri i Mölnlycke.

Efterlyser man tips om ett behagligt och idylliskt landskap med hästhagar och vackra stengärden samt en spännande kryddträdgård och till på köpet högresta lövträd som ger fint klangtak till allsköns fågelsång, ja då beger man sig till Råda säteri.

Mindre flugsnappare har nu, medräknat det aktuella fyndet, historiskt setts 4 gånger i Härryda kommun.

Mors dag och vit tjärblomster

Mors dag. Mammas dag. På vissa håll i världen damernas och kvinnornas dag. Gudskelov inte fruntimrens dag. Vore nedlåtande. Ordet fruntimmer härstammar från det äldre bondesamhället och betyder etymologiskt ungefär timrad stuga eller större rum av grovt virke där kvinnor höll till och umgicks med varandra.
Som sagt är det Mors dag. Från over there. Från ett stort hörn av Den Nya Världen, närmare bestämt USA, och ännu närmare bestämt från Philadelphia år 1905.

Här hemma i en liten vrå av Den Gamla Världen har vädret varit gudomligt vackert den senaste tiden. Och vacker är också tjärblomster som nu blommar elegant i mörk rosarött. Sen några år tillbaka har jag sett några stycken vita tjärblomster och de växer på en enda plats i Torslandaviken. Vad jag förstår är det ytterst sällsynt med tjärblomster som är vit till färgen. Har sökt förgäves på många andra platser i Göteborgsområdet men inte funnit den. Har ni? Gärna tips.

När det gäller sällsynta fåglar kan maj fint summeras i bronsibis (ny art för Göteborgsområdet) och 3 stycken bruna glador, den senaste hittade Hans Börjesson vid Välen häromdagen. Tänk att i lilla Välen har det historiskt närapå setts sammanlagt 240 fågelarter! Andra upptäckter som glimrar extra är rostgumpsvalan på Tistlarna och alldeles nyss en skräntärna och en svarthuvad mås i Torslandaviken. För egen del har jag trots idogt skådande mest bara sett hämpling, ärla och en och annan fink som är prunkande grön. Och så tjärblomster förstås, den sällsynt vita.

Nu är det förresten dags att besöka Galterö, bra tid för sällsynta gäster som myrsnäppa, småtärna och smalnäbbad simsnäppa.

Trevlig Mors dag och vecka alla Ekoskådare!

Försommar

Liljekonvalj och syren blommar. Försommaren är alltså redan här och man frågar sig vart maj tog vägen. Ja, vart tog du vägen maj? Både vemod och längtan ryms i frågan, och så upplever nog många människor när den vackraste av månader lider mot sitt slut.

Trädgårdssångaren har anlänt till min syrenhäck. Punktlig som alltid, den 20 maj, kommer han oavsett väder och vind och sjunger inramad av de lila och vita blomkronorna. Trädgårdssångaren är en fågel som håller tiden oavsett klimatförändringarna, ja i varje fall i ett litet hörn på Hisingen.

Igår förärades Göteborg med en ny fågelart – en bronsibis! Det var Magnus Persson som såg den flyga över Torslandaviken mot okända resmål. Som sagt, det var första fyndet i Göteborg.

Andra sällsynta observationer var bland annat mindre flugsnappare i Partille, brun glada i Mölnlycke samt ytterligare en individ vid Brudarebacken. En förmodad sommargylling sågs i Sillviks naturreservat och en brandkronad kungsfågel sjöng från tårna i Fridhems gammelskog.

Och så har nattskärrorna börjat spela!

Trevlig vecka och försommar på er alla Ekoskådare!

Asgiftig!

Muminpappan och jag. Jag och Muminpappan. Vi trivs ihop. Han är – förvisso – blott ett motiv på min kaffekopp. Men ändå.

Idag sken solen gul och viljestark redan vid 05-tiden på morgonen. Efter gårdagens höstlika väder känns det trivsamt att sitta vid köksbordet och dricka kaffe med Muminpappan.

Knappt har tuppen vaknat idag när jag (och Muminpappan) skådar 4 stycken bivråkar från köksbordet! Så var alltså bivråkarna, de afrikanska sommargästerna, äntligen här!

Och Gbg-Skärgårdsjakten 2017 rullar på. Vi är nu uppe i 163 arter tillsammans! Skärgårdsjakten träder nu in i en tidsperiod som, för att uttrycka mig ornitologiskt modernt, är ”asgiftig!”

Vi som är förtjusta i sällsynta fåglar drömmer varje år om Göteborgs första styltlöpare, ormörn, natthäger och svarthuvad sparv. Bara för att nämna några arter.

Trevlig helg alla Ekoskådare!

Bivråk

Repris på sällskapssjuka blåhakar, tack!

Idag på lunchen fotograferade jag grönskönsjungandegrönsångare!
Grönsångaren är lite av en favorit.

I skrivande stund smattrar regnet ihärdigt mot rutan. Blåser också en smula. Men himlen skall klarna och sol och sydliga vindar är att vänta imorgon eftermiddag. Då kan vi förvänta oss biätare, nja, åtminstone innerligt önska.
De flesta av er har säkert noterat att det har varit ovanligt många blåhakar i Göteborgsområdet den senaste tiden. Sammanlagt elva olika individer enligt AP (artportalen), vilket är ett mycket högt antal för vårt område under våren, ja, även under hösten. En utomordentligt sällskapssjuk hake upptäcktes av Fredrik Larsson på Vadskärsudden i Torslandaviken häromdagen. Vi är många som önskar repris på sällskapssjuka blåhakar…

Som bekant brister även blåhakehonan emellanåt ut i sång. Om ni inte kände till det så ta inte för givet att en sjungande blåhake alltid är en hane, honorna kan, som sagt, alltså vara nog så malliga i kupletten!
Visste ni förresten att färggranna honor generellt är litet större till växten än honor som inte har lika framträdande kulörer på bröstet. Forskning har dessutom visat att hanarna helst väljer storvuxna och färggranna honor. Med andra ord kan det även vara så att det är hanen som dumpar, eller så att säga spolar en hona, för att hon inte lever upp till mått och stil. Och kanske flärd.

Igår hittade Martin Hammar en ortolansparv i Torslandaviken. Den överjordisk vackra sparven är numera en mycket sällsynt gäst hos oss.

Under gårdagen upptäcktes dessutom en riktigt raritet, nämligen en rostgumpsvala på Tistlarna som ligger i Göteborgs södra skärgård. Och den 12 maj flög en adult aftonfalkshanne förbi Vargö som också ligger i södra skärgården. Båda fåglarna kan beskrivas som superrariteter inom Göteborgsområdet, i synnerhet den förstnämnda.

Kylslagen vår

En solig men kylslagen inledning på maj. Körsbärsträden blommar för fullt men det är glest med bin och humlor som stökar runt bland ståndare och pistiller. Är det någon mer som noterat detta? Förhoppningsvis kommer den riktiga värmen snart, kanske till helgen.

Häromdagen skrev jag om att det är bra tid för blåhake och igår upptäckte en skådare två stycken på Galterö som ligger i Göteborgs södra skärgård. Galterö har jag skrivit om tidigare här i gruppen, men det spelar ingen roll, eftersom den lilla ön är så oerhört vacker, dessutom glest besökt av skådare. Vi som också är intresserade av sällsynta fåglar, har förstått sen länge, att Galterö sannolikt får besök av sällsynta arter varje år, arter som aldrig blir upptäckta eftersom det är så få skådare som frekvent besöker ön.

Nu till något annat. Just nu upplever vi något unikt i Göteborgsområdet. Sannolikt, precis i denna stund, pågår två häckningar av svarthakad buskskvätta och det har aldrig inträffat förut, även om aningar funnits, en sådan aning uppmärksammade Martin Oomen och Reino Andersson mig i efterhand när jag hade upptäckt en svarthakad buskskvätta vid Brudarebacken den 19 september 2011.

Orsaken var att årsungen (1k) som jag hittat uppvisade så kallat postjuvenil ruggning (prickig, liksom småflammig) på framförallt huvudet. Kunskapen om den svarthakade buskskvättan rörelsemönster efter den lämnat föräldrarna är att den ofta håller sig i närheten av sin födelseplats även under den postjuvenila ruggningen.

Trevlig helg alla Ekoskådare!

Hur långt färdas en vind?

I byn där jag bor är rödstjärt en ganska vanlig fågel. Lyckligtvis, sen flera år tillbaka, häckar dessutom ett par i min trädgård. Kanhända är det samma makar, åtminstone önskar jag det.

Vid den här tidpunkten i kalendern sitter han ofta, hon diskret och lågmäld i skuggorna, frimodigt på utemöblerna i sällskap med syren och gullviva. Då och då händer det att en lätt vind sveper genom fjäderdräkten och jag undrar hur långt den färdats?

Vinden alltså.

Dra åt Vättlefjäll!

Dra åt Vättlefjäll vad förvånad jag blev när årets första makaonfjäril gled omkring i trädgården idag! Förvisso var himlen blå och solen gul, men småtjuriga vindpustar gav verkligen inte löften om en makaonfjäril.

Enligt AP (artportalen) är det blott andra rapporterade fyndet i Sverige i år, första makaonen sågs i Skellefteå den 2 maj.

Som sagt, dra åt Vättlefjäll!

Tid för blåhake

Nu är det tid för blåhake! I Göteborgsområdet finns det framförallt två klassiska platser som man har mycket god chans att se en blåhake under våren, och det är Tjälleviks mosse på Hönö och Brudarebacken i Delsjöområdet.

Sen kan ju blåhaken falla pladask för många olika biotoper, den kan gilla allt från stökiga och illaluktande soptippar till välputsade och parfymerade gräsmattor i Hovås eller Askim 😉

Blåhaken är alltid, både under vår- och höstflyttningen, en sällsynt gäst inom Göteborgsområdet.

Carl XVI Gustafs 50-årsfond

Kungligt stipendium.

Citat:

”Forskaren Lasse Tarvainen har fått stipendium ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Lasse Tarvainen vid Göteborgs universitet har fått stipendium ur fonden på 85 000 kronor för forskningen ”Vad betyder balansen mellan fosfor och kväve i tallskogen?

Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö tillkom i samband med kungens 50-årsdag. Det skedde på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Svenskt Näringsliv.

Syftet är att främja forskning, teknisk utveckling och företagande, som bidrar till uthålligt nyttjande av naturresurserna och bevarande av biologisk mångfald.”

Det kungliga stipendiet har delats ut sen 2002 till sammanlagt cirka 260 personer, av dessa är cirka 140 män och cirka 120 kvinnor, 2017 års pristagare är inte medräknade.

140 – 120.
120 – 140.

Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö förefaller alltså starkt prioritera genusaspekten vid tilldelningen av det prestigefyllda priset.

http://science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj//kungligt-stipendium-till-biolog.cid1460889