Igår hittade Tina Widén en tajgasångare i Slottsskogen, det vill säga mitt i ”det gröna hjärtat” av Göteborg. Härligt Tina! Fyndet var det 2a i området, det första ägde rum den 12 oktober 2014.
Under gårdagen slog dessutom Ola Wennberg och Bo Brinkhoff till med en kaspisk trut (1k/årsunge) som sträckte förbi vid Kråkudden på Hönö. Stiligt!

Och för en stund sen larmade David Armini, via BAND-appen Gbg300, om en tornseglare vid Kråkudden på Hönö som hade citat ”Påfallande ljust ansikte”. Såhär års är det, förutom en kvardröjande tornseglare, blek tornseglare som ligger närmast till hands. Kanske seglaren dyker upp på någon lokal i närheten den närmaste tiden.

Blek tornseglare är aldrig sedd inom Göteborgs rapportområde.

Vad är det för fågel som har gråbrun ovansida, sandfärgat ögonbrynstreck, olivgröna nyanser på vingarna och stjärten, mörk näbbovansida, vitaktig buk och flank samt svag beigeaktig ton i ansiktet och på bröstet? Till på köpet inte har några gula inslag i fjäderdräkten och dessutom har ett lockläte som kan nog så väl beskrivas som en snabb inandning som ger upphov till ett ljust, pipigt och vemodigt ”iihp”.

Vad sjutton är det för fågel? Just det, en sibirisk gransångare (gransångare av underarten tristis)! Förvisso har gransångarnas utseende, läte och geografiska tillhörighet diskuterats i åratal av både amatörer och specialister, men blir man då klokare och gladare av diskussionen, men framförallt, blir man modigare att identifiera en ”sibgran”?

Jadå det blir man, mer mod åt fågelskådare!

Är då gransångaren som jag hittade vid Skeppstadsholmen fredagen den 13 oktober en ”sibgran”? Tja, det modiga beslutet överlämnar jag till rrk Göteborg 🙂