Torsdag och blek sol. Snart mörkt. Man har spått regn i natt och då blir det regn. Egentligen ska det ju snöa så här i slutet av december, men det är snölöst efter en regnig och blåsig julhelg.

Större gulbenan vid Stora Amundö tycks farit sin kos. Detsamma gör jag efter det här inlägget, det blir mitt sista i gruppen. Så tack och farväl som kapten James Onedin säger i den hejdlöst populära TV-serien ”Onedinlinjen” från 1970-talet.

Som sagt är det torsdag och snart mörkt. Det är inget fel på den här torsdagen, inte om en fraktion sidensvansar i Torslandaviken får bestämma. Visst låter det konstigt att säga ”fraktion” om en grupp fåglar. Föreställ er att någon ropar – se upp här kommer en fraktion sångsvanar! Eller – tjohej där flyger en fraktion domherrar över tallarna!

Fraktion. Som om blixten slagit ned bland bokstäverna.

Slutligen – tusen tack till alla som har deltagit i Gbg-Skärgårdsjakten 2017! Det har varit ett roligt och spännande år i Göteborgs vackra skärgård. I skrivande stund har vi tillsammans sett 208 fågelarter, med finfina sällsyntheter som balearisk lira, kungsfågelsångare, höksångare, sparvuggla, lundsångare, blåhake, svartnäbbad islom, gulnäbbad lira, vittrut, ägretthäger, tajgasångare och så vidare.

Till sist – vem vinner skärgårdsjakten? Bengt Karlsson har 162 arter och Daniel Laveson 161…

Gott nytt år på er alla Ekoskådare!

Annandag jul och stackars Staffan stalledräng. Vi kallar honom här i Sverige för Staffan, men han heter egentligen Stefanos och var en jude som lär ha stenats till döds för sin övertygelse om Jesus Kristus. Stefanos, förlåt Staffan blev en martyr, Sankt Staffan helt enkelt.

Vi firar (ursäkta ordvalet) alltså annandag jul till minnet av en martyr som har stenats till döds. Grå och obeveklig som en sten har även årets julväder varit. På sätt och vis får vi vara tacksamma eftersom det är nog orsaken till varför den större gulbenan inte har lämnat Stora Amundö.

Nåja, ljuset vände tillbaka häromdagen, sakta men säkert ökar morgonljuset och eftermiddagen tar allt längre tid på sig innan den slukas av kvällsmörkret.

När det gäller Gbg-Skärgårdsjakten 2017 är det bara sex tävlingsdagar kvar. Alltjämt skiljer det bara en art mellan ledande Bengt Karlsson och 2an Daniel Laveson. Rafflande med andra ord!

Vädret är som sagt grått och alldeles obevekligt trist. Att leta efter vackert mönstrade isblommor på fönsterrutorna är fruktlöst, de är betydligt ovanligare den här julen än att träffa på än en felflugen gulbena från andra sidan Atlanten.

Nåja.

God fortsättning alla Ekoskådare!

Inte helt och hållet grått och alldeles obevekligt trist. Berglärkor vid Risholmsudden, Torslandaviken, den 25 december 2017.

Igår var det julstädning och på samma gång lyssna på min stora idol Frank Sinatra för hela slanten. Så när larmet kom på BAND-appen att Göteborgsområdet välsignats med ett smått ofattbart besök av en större gulbena vid Stora Amundö, ja då fick Frank ta mig sjutton ta i ända från New York, New York för att sjunga mig tillbaka till svabborste, hink och grönsåpa.

Frank vann. Men gudskelov var gulbenan kvar idag. Dessvärre blev det inget ekokryss den här gången.

Till er alla en riktigt god jul!

Med lite god vilja kan man på bilden se den större gulbenan gående i vattnet till vänster i nedre bildkant.

Snart kommer vi fira minnet då Maria födde den Högstes son som skall härska över Jakobs hus i eviga tider. Som bekant heter Jakob också Israel och är israeliternas anfader. Och det andra kapitlet hos Lukas känner vi ju alla till, det så kallade julevangeliet, som är en vacker och älskad text:

”Och det hände sig vid den tiden, att från kejsaren Augustus utgick ett påbud, att hela världen skulle skattskrivas…”

Ja, så födde Maria sin förstfödde son och lindade honom och la honom i en krubba.

Häromkvällen såg jag ”Human” (2015) av den franske filmaren Yann Arthus-Bertrand. Det genomgående temat i den vackra men på samma gång sorgliga filmen är en fråga som lyder – Vad innebär det att vara människa? Ja, vad innebär det att vara människa i en tid då allt förefaller vara på väg åt fel håll när det gäller vår planet.

https://www.svtplay.se/video/10416337/human/dox-human-avsnitt-1

Att ligga på soffan, mitt på blanka dan, iförd raggsockor, osnäva trikåer och en knälång stickad tröja, hör sannerligen julen till.

Titta på en gammal film hör också till. Typ First Blood (1982) med Sylvester Stallone. Ja, denne Rambo, han har det inte lätt. Han kämpar på. Men vad har Rambo med Hisingen att göra? Och ett äpple och en författare som desperat söker ett namn?

Lyssna så får ni veta. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/874963?programid=3315

Att ligga på soffan och ha det bra är en gåva i vår del av världen. Lika bra, eftersom vi närmar oss godhetens och vänlighetens högtid, också tala om ”elefanten i rummet”, så nu gör jag det – Herre min skapare vad vi är bortskämda! Sådär ja nu var det sagt.

Fåglarna är också bortskämda. På Willys, COOP – Sveriges grönaste matkedja, ICA Maxi och Blomsterlandet slår försäljningen av fågelmat rekord. Är det viktigt att mata fåglar under vintern? Nej, om jag är tvungen att svara. Däremot är det trevligt och mysigt. Som att ligga på soffan mitt på blanka dan.

Igår var det tredje advent och snön var så sagolikt vacker att prinsessan Elsa av Arendelle, som till på köpet har cryokinetisk magi, skulle bli grön, förlåt vit av avund.

Nog om Frost och låt oss istället prata om Skådarhjälpen som nu har gått i mål för denna gång. Tack till Pär Lydmark som driver och startade arrangemanget för några år sen. Och tack till alla oss som deltog, vi lyckades samla ihop finfina 36 166 kr till det mycket viktiga och angelägna ändamålet att barn inte är till salu.

När det gäller själva tävlingsdelen fick vi i Göteborg ihop 102 arter under Skådarhjälpsveckan. Samma slutsumma fick även Halland, medan Öland vann med hela 123 arter och som god 2a blev Östergötland med 110 arter. I det sistnämnda landskapet gick man närapå ”människa ur huse” med 65 deltagare!

Solvarvet går alltså mot sitt slut. När det gäller vår lokala tävling Gbg-Skärgårdsjakten 2017 så är det bara 13 tävlingsdagar kvar. Vem som vinner står ännu så länge skrivet i stjärnorna eftersom det skiljer endast en art mellan ledande Bengt Karlsson och 2an Daniel Lavesson. Ja, det går bra att bita på naglarna, det finns ju gott om diplomerade nagelterapeuter i vårt avlånga rike!

Avslutningsvis blir det lite cryokinetisk magi i form av snösiska i en golfbaneruff.

Snösiska, Torslanda golfbana den 17 december 2017.

Läste någonstans, för många år sen, att den amerikanske skådespelaren Kirk Douglas hade haft en hjärnblödning och att han låg på sjukhus och väntade på döden. Douglas låg där och väntade och började drömma att han var död och upplevde sig förflyttad upp bland molnen och mötte där en mycket gammal man med ett långt vitt skägg.

Är jag i himmelen, sa Kirk.

Är du inte klok din jävel, sa gubben. Du kommer ju därifrån.

Paradiset eller Himmelriket, eller hur man väljer att kalla det, finns alltså här på jorden. Fråga Kirk. Han vet. Men är det en tröst att känna till att en person som varit sheriff i Dodge City, gladiator i Romerska riket och till på köpet umgåtts med Kapten Nemo på Nautilus, har fått svaret på att Guds rike finns här på jorden.

Klart som f-n att det tröstar. I synnerhet när himlen över Göteborg inte kan stava till s-o-l-s-k-e-n. Och inte till t-a-l-l-b-i-t heller för den delen. Däremot till skäggmes i Torslandaviken.

Trevlig helg alla Ekoskådare!

Landskapet är julkortsvackert. Tog en lunchpromenad från arbetet och hittade bland annat en grupp stjärtmesar i villaområdet som ligger strax intill Arketjärn, östra Mölnlycke.

I skrivande aftonstund faller fridsam snö mot den våta marken. Blåste gjorde det däremot i fredags och då vart det hullabaloo på Kråkudden på Hönö! Några av festdeltagarna var Jan-Åke Noresson, Leif Jonasson och David Armini och de såg närapå 5000 tretåiga måsar och 1000 havssulor! Dessutom tre storlabbar, två bredstjärtade labbar och tre klykstjärtade stormsvalor!

Hullabaloo!

I lördags såg Bo och Oskar Lodin en vitnäbbad islom på den aktuella udden! Till på köpet hittade Gun-Britt och Kennet Thor en berguv som satt i en tall vid Hönö kyrkogård.

Under den gångna helgen har det också påträffats grålira, havsörn, berglärka, större korsnäbb, kungsfiskare, pilgrimsfalk, snösiska, rördrom, alkekung, stjärtand, alfågel och salskrake. Och många andra fågelarter. När det är så mycket fåglar överallt kan man verkligen fråga sig vilken månad det egentligen är i kalendern.

Trevlig vecka alla Ekoskådare!

Växlande molnighet och en frisk och periodvis hård sydvästlig vind drar genom landskapet idag. Promenerar till Torslandaviken och hittar berglärkorna på golfbanan. Tidigare i höst har de varit nio stycken, men just denna kulna decemberdag är det endast sex individer som håller ihop och letar mat tillsammans.

Finland hundra år som självständigt land. Vårt vackra grannland i öster. Vi är så besynnerligt lika, men ack så olika som nationer. Vi har inte varit i krig på över tvåhundra år, medan de har utkämpat fyra krig inom loppet av ett sekel.

Fyra krig på hundra år. Sådant sätter spår i folksjälen. Om det nu är tillåtet att använda så förenklat och abstrakt begrepp som folksjäl.

I alla fall. Vädret är mulet och regnigt idag. Periodvis blåser det en frisk sydvästlig vind. Emellertid är hårda vindbyar uppemot 20 m/s sekund i antågande under kommande natt och morgondag.
Tjugo meter per sekund. Sådant sätter spår i göteborgaren. Om det nu är tillåtet att använda så förenklat och abstrakt begrepp som göteborgaren.

I alla fall. Vart ska man då spana efter fåglar när det blåser ända in till Frölundas avbytarbänk? Det självklara valet är förstås att stå och glo på havet i något av vindskjulen på Kråkudden på Hönö.
Men har man, liksom jag, förlorat tålamodet att stå stilla i ett skjul och glo timme efter timme på havet, kommer här ett tips de närmaste dagarna. Tipset är promenera utmed havet och titta litet extra noga i hamnar och vikar som ger någorlunda lä för vinden.

Vad ska man då titta efter? Brednäbbad simsnäppa förstås! Upptäcker ni dessutom en spetsbergsgrissla på köpet, ja då får ni ropa ”tjohej!”.

Tjohej! Om det nu är tillåtet att använda så förenklad och abstrakt glädjeyttring om en fågel.

Trevlig helg alla Ekoskådare!

Så står alltså vintermörkret kring oss. Inte alldeles kring oss eftersom fullmånen strålar som en hoppingivande lykta. Formulerar man för övrigt om den inledande meningen, så ger sig adventspsalmen ”När vintermörkret kring oss står” sig tillkänna. Författaren heter Edvard Evers och han skrev psalmen 1914, samma år som första världskriget bröt ut.

Första advent och fullmåne var det igår. Vädret var fridfullt som en altartavla av Bror Hjort. Nu är det måndag kväll, några grader kallt, och närapå vindstilla.
Tidigare idag gick jag en längre lunchpromenad i Wendelsbergsparken i Mölnlycke. Parken hyser gott om stenknäck och en flock på åtminstone 20 individer for omkring i trädtopparna. Då och då hördes deras elektriska ”stri”-läte och andra metalliska ljud.

Fram till 1970-talet var stenknäck en ganska ovanlig fågel i Sverige. Beståndet har ökat sen dess med 25-75 % och bedöms numera vara mycket stabilt enligt Artdatabanken. Stenknäcken gillar allt som liknar kärnor eller frön från bland annat plommon, idegran, bok, alm och hagtorn. Och körsbär och nypon förstås.

I parken finns det också gott om ekorrar som gillar att göra sig till när ljuset är som vackrast.

Trevlig vecka alla Ekoskådare!