Rådasjön som ligger ungefär 2 km väster om Mölnlycke centrum är en vacker sjö som är omgärdad av bland annat ek- och bokskogar. Eftersom min arbetsplats ligger alldeles i närheten tar jag ofta en promenad till området.

Sångsvanarnas ankomst under våren är en av fågelårets höjdpunkter och just idag strömmade de in över västkusten och Göteborgsområdet. Därför begav jag mig iväg till Rådasjön under lunchen och så snart jag nådde fram hördes ljuv musik från sjöns gråblåa istäcke.

Ja, nu är det vår på riktigt, sångsvanarna är äntligen här!

Sångsvanar på Rådasjön.

Spejar förgäves efter sångsvanesträcken men himlavalvet är nästintill tomt. Små grupper passerar visserligen men det där ”stora lyftet” där flock efter flock vindlar fram över Hisingen har ännu inte ägt rum. Men igår hörde jag lärkspel, ett starkt pinglande och klingande som ramlade ned från skyn och ett ögonblick drog jag efter andan.

Talgoxarna hamrade ivrigt på sina silverstäd och två gulsparvar, den senare är en sällsynt häckfågel härute vid havet, försökte såhär i början av säsongen räkna till åtminstone fyra, enstaka gånger efter några trevade försök nådde de fram till sju.

Satt en stund under eftermiddagen på sydsidan av huset och lät solen ösa sin glöd över mig. Tidigare, under morgonen, promenerade jag till Torslandaviken. Dimman var kompakt men man känner att landskapet inte längre är förlamad av tjälen. Sångsvanarna från lördagen var kvar på Karholmsdammens grånande istäcke. Tankfullt och långsamt vaknade de ur nattens sömn. Kontemplation rådde knappast mellan knölsvanarna i viken. Från enkla tjuvnyp till rejäla slagsmål med lömska rallarsvingar och kvicka uppercuts.

I skymningen besökte en kärrsnäppa i vinterdräkt mudderdammen som ligger i västra delen av Torslandaviken.

Marsmorgon i Torslandaviken.