Till en början växlande molnighet och någotsånär vindstilla. Men ganska snabbt förändrades vädret till en ljusblå himmel och en givmild höstsol klev fram mellan de flyttbara molndekorationerna. Emellanåt for en råkall och litet byig nordvästlig vind genom landskapet.

Cyklade till Skeppstadsholmen. Löven började så smått blossa i guld och karmosinrött. Plötsligt mitt i färden hörde jag ett välbekant lockläte – talltita! Ojdå och till råga på allt 4 stycken som höll till vid holmens sydöstra udde.

Det är faktiskt första gången jag träffar på den småknubbiga, karismatiska och dimgråsvartvita talltitan i Torslandaviken, ja den är en märkvärdig sällsynthet som endast har påträffats 6 gånger tidigare i viken enligt Artportalen. Mitt fynd kan alltså nu bokföras som nummer 7.

Talltitan gillar sammanhängande barrskog men även lövblandad barrskog. Att det finns tillgång till murkna och litet bräckliga trädstubbar är också viktigt eftersom talltitan på egen hand hackar ut sitt bohål. Olyckligtvis har talltitan minskat med 25-75% de senaste 30 åren enligt Artdatabanken.

Skeppstadsholmens sydöstra udde.

Talltita, Skeppstadsholmen den 3 oktober 2018.