Hon har ett vackert namn. Gunilla Bandolin. Hennes konstverk ”Svanbon” i Torslandaviken är också vackert. Konstverket vill uppmuntra till kurragömmalek och undervisning om fåglar för barn. Kanhända vuxna också lockas dit. Alldeles bestämt lockades en hane svarthakad buskskvätta till platsen i dag.

Upptäckte skvättan gjorde Åsa Erasmie Hedlund och Michael Björklund.

Den har också ett vackert namn. Crescent. Att min cykel skulle bli så omtyckt av skvättan hade jag inte föreställt mig denna solblåsiga dag på Hisingen.

Crescent och svarthakad buskskvätta.

I bakgrunden Gunilla Bandolins konstverk ”Svanbon”. Konstverket består av grenar och sly som har flätats samman av bland annat studenter från Valands konsthögskola.

Konstverket ”Svanbon” och fågelarten svarthakad buskskvätta. En hane.

Karholmsdammen i bakgrunden.

Jordaxeln har vridit sig. Kanske ur led eftersom man inte ska se ringtrast så här tidigt på året. Ingalunda på våra breddgrader. Nu har det i alla fall inträffat. Vid Brudarebacken i Göteborg såg Roger Eskilsson en ringtrast idag. Fin upptäckt Roger. Dessutom den historiskt allra tidigaste inom Göteborgsområdet.

Ringtrast har aldrig skådats under mars månad på Hisingen. Tidigaste datumet är 4 april 2005 vid Alleby i Björlanda samt 4 april 2014 vid Östra renovadeponin i Torslandaviken.

Tips. Spana efter skärfläcka under helgen. I går upptäckte Jon Håkansson en fläcka på Hönö. Skärfläcka är en sällsynt gäst på Hisingen. Senast vi fick besök var den 6 maj 2016 vid Nordreälvstranden i Öxnäs.

https://www.artportalen.se/Image/890921

I fjol stod jag med ett par rullskridskor i famnen. Det var högsommar och tornseglarnas ungar skrek som gastar. Då hände det. En större dagsvärmare var plötsligt i min trädgård. Kors i taket. Skrek jag. Ungefär som en gast.

Historiskt var det första fyndet på Hisingen. Blott det 5e i Göteborgs kommun.

Större dagsvärmare den 27 augusti 2018.

Vårdagjämningen. Mångbottnad. Kärleksfull. Lätt på foten. Trofast. Ombytligheten hos vårdagjämningen gör den värd att hyllas. Enbart solsken står ju ingen ut med. Tussilagon däremot står alla ut med. Glädjespridaren i stenskravlet. Alltid värd att hyllas.

Tussilago, Torslandaviken mars 2019.

Skjuten med en gevärskula. Ett sorgligt öde för Göteborgsområdets första svarthakade buskskvätta. Händelsen ägde rum vid Änggårdsbergen den 18 januari 1902.

Ett halvt sekel längre fram hittar Uno Unger och Stig Jacobsson en svarthakad buskskvätta (en hona) på Hisingen. Upptäckten tilldrog sig vid Skarvik den 28 februari 1959. Därefter fick vi vänta.

Och vänta. Ja. Det dröjde till den 6 oktober 2001 då Magnus Unger fann en svarthakad buskskvätta på Rörö. Därefter behövde vi inte vänta. Svarthakad buskskvätta har alltsedan dess nästan varit en årlig besökare inom Göteborgsområdet.

Första häckningen ägde rum 2017 i Fässberg i Mölndal. Samma år genomfördes även en häckning vid Stora Oxhagen på Hisingen.

Denna soliga och vindstilla marsdag hittade Jonatan Uppström en svarthakad buskskvätta i Torslandaviken.

Härligt.

https://www.artportalen.se/Image/2316729

Karholmsdammen, Torslandaviken den 19 mars 2019.

Ådan. Sex ägg lägger hon. Motsvarar en tredjedel av hennes vikt. Under den månadslånga ruvningen äter hon ingenting. Drömmer gör hon alldeles säkert. Om feta musslor, småmulliga krabbor och en och annan rultig tångloppa. Ingalunda låter hon sig frestas. Fasta är fasta. Därmed basta. Fyller magen gör hon nu. Blir kramgo om höfterna. Gudingen däremot är bara snygg. En hjärtekrossare som inte bryr sig om hushållssysslor och ungarnas lycka.

Och denna monsunväderlika söndag får jag syn på årets första silltrut på Torslanda golfbana.

Två gudingar och en åda. Småbåtshamnen, Torslandaviken den 17 mars 2019.

Adult silltrut (intermedius), Torslanda golfbana den 17 mars 2019. Stående centralt i bilden. Omgiven av framförallt gråtrutar och fiskmåsar samt enstaka skrattmåsar.

Alldeles norr om mitt hus i Sandvik ligger ett berg. Utsikten därifrån är hejdundrande vidsträckt. Man ser Vinga, Brännö och Galterö. Man ser också Torslandaviken, Skeppstadsholmen och ICA Maxi i Amhult. Och Willys förstås.

På Hyppeln stod Roger Eskilsson och Jonas Bergman Laurila idag och glodde. Under några timmar räknade de ihop 1360 sträckande sångsvanar. Historiskt 3e högsta antalet inom Göteborgsområdet. Högsta antalet är 1975 ex och bokfördes den 2 april 2018 på Brudarebacken.

Ja. Denna småkalla marsdag tillhörde sångsvanen. Och mindre sångsvan förstås. Några hundra sångsvanar såg jag från berget alldeles norr om mitt hus. Och två mindre sångsvanar. Förstås.

Klämmanberget, Sandvik den 16 mars 2019.

Bohuslind och skogslind. Hybriden mellan dem kallas parklind. Akut hotad är bohuslind. Blott fyra reproduktiva trädindivider finns kvar i Sverige.

En tusenårig lind växer vid Torslanda kyrka. Varken gudaktiga eller ogudaktiga själar vet exakt hur gammal den är. Bara linden själv vet. Får vi anta. Glömsk blir vi alla på äldre dar.

Är det då en skogslind eller parklind som står där på kyrkogården? Någon som vet?

Har flera gånger letat på den tusenåriga linden efter en rödlistad svampart som heter linddyna. Tyvärr inte funnit den. Upptäckten vore en sensation. Lika stor sensation att träffa på enfärgad brandsvampbagge, lindplattbagge och lindmögelbagge. Sällsynta skalbaggar som gillar lind och linddyna.

Tusenårig lind vid Torslanda kyrka. Den 13 mars 2019.

Jodå. Ugglornas tid gäller även Hisingen. Under morgonen i dag hörde en skådare en pärluggla spela vid Backatorp. Och i skymningen i går hittade en annan fågelskådare en sparvuggla vid Torslanda kyrka.

Härligt.

Sparvuggla vid Torslanda kyrka den 10 mars 2019.

Sol efter ruskväder på Hisingen. Blött och geggigt. Under dessa förhållanden tvingas daggmaskarna fram. Skalbaggarna. Spindlarna. Gråsuggorna. Mångfotingar. Hjuldjuren. Molluskerna. Hoppstjärtarna. Trådmaskarna. Sorgmyggorna. Nematoderna. Ja. Det tar aldrig slut. Alla dessa konstiga varelser från mulljordens omloppsbanor.

Blött och geggigt. Det gillar måsfåglarna. Som silltrut. Dags och spana efter årets första.

Torslanda golfbana den 29 mars 2016. Silltrut (intermedius) liggande på marken tillsammans med sju fiskmåsar samt två gråtrutar. Bredvid varandra, centralt på bilden, två ”ljusmantlade” (heuglini/fuscus/graellsii/intermedius) silltrutar.

Storskogens sus finner man inte i Torslandaviken. Däremot sjungande sånglärka. Dräkten hos lärkan är befryndad med vissnad växtlighet och gråblek lerjord.

Sånglärkan är rödlistad som nära hotad (NT) i Sverige. I Europa har populationen halverats sen slutet av 1970-talet. Senast en säkerställd häckning ägde rum på Hisingen var den 2 juli 2015.

Sånglärka. Mudderdammen, Torslandaviken den 3 mars 2019.

Den 16 februari anlände en mindre sångsvan till Göteborg. Mestadels får vi vänta till mars. Somliga år till april. I maj väntar vi närapå förgäves. Mindre sångsvan och blomstermånaden går inte riktigt ihop på våra breddgrader.

Tennisspelaren John McEnroe fyller år den 16 februari. Även programledaren Gry Forsell och kan ni tänka er att Kyotoprotokollet såg dagens ljus den 16 februari 2005.

Vi får hoppas John och Gry att en mindre sångsvan också anländer till Hisingen. Men det kan inget protokoll i världen ge löfte om. Vi kan däremot ge löfte om att mars äntligen är här. Dessutom är det Wales nationaldag.

Sandvik den 1 mars 2019.