Går knappt finna ord för att beskriva den häpnad och glädje över de senaste dagarnas fågelhändelser i Torslandaviken. Vassångare, isländsk rödspov, svarthalsad dopping, rödhuvad dykand, aftonfalk och fjällpipare. Ja. Vi är många som är bergtagna av detta förunderliga område där fabriker och industriföretag givit form och satt så stark prägel på naturen.

Går knappt ens finna ord för att beskriva den förundran att syrenen blommar. I fjol stod den i blom i slutet av maj. Den högtidliga yran som vi kallar den vackra och svindlande korta tiden mellan hägg och syren är redan här.

Gullvivor och aurorafjäril. En hanne. Sandvik den 26 april 2019.

Humledagsvärmare. Vinga den 27 april 2019.

Ringtrast. En hona. Vinga den 28 april 2019.

Fjällpipare. Mudderdammen, Torslandaviken den 29 april 2019.

Aftonfalk. Adult hanne. Flatholmen, Torslandaviken den 28 april 2019.

Frost om natten. Sol om dagen. Då och då genomströmmas tillvaron av friska sydostliga vindar. Regn har inte fallit på några veckor. Knastertorrt landskap.

I går var det palmsöndag. Stilla veckan har börjat. Stilla är knappast berglärkorna i Torslandaviken. Med uppsluppen sång och energiskt danshumör genomför de akrobatiska och halsbrytande luftfärder när de uppvaktar varandra. Flocken har blivit kvar länge denna kylslagna vår. Kanhända är de nu i skrivande stund på väg till häckplatserna i de skandinaviska fjällen.

Berglärka, mudderdammen, Torslandaviken den 13 april 2019. Som mest har ett 25-tal individer tillbringat den gångna vintern i viken.

Den 5 april 2019. Vi antecknar 19° varmt och friska sydsydostliga vindar på Hisingen. Ja. Ni läste rätt. Nitton grader varmt. Vi får se hur det blir längre fram i kalendern. I alla fall är svenska värmerekordet för april 29° och det ägde rum i Genevad den 27 april 1993.

Skogssnäppa och stenskvätta har anlänt. Likaså årta i Torslandaviken. Ännu ingen ringtrast på ön. Däremot fin tid för videsandbi och huggorm.

Huggorm, Torslandaviken den 5 april 2019.

Videsandbi, Torslandaviken den 5 april 2019.

Tills döden skiljer oss åt. Den välbekanta frasen passar utmärkt när det gäller vitkindad gås. Skilsmässa är ovanligt. Likaså vänsterprassel. Bostad väljer honan. Hanen får gilla läget. Eller dra sin kos.

Första häckningen i Sverige ägde rum 1971 på sydöstra Gotland. Blott ett par häckade. Därefter hände närapå ingenting. Och ingenting. Men plötsligt i starten av 1980-talet började vitkindad gås häcka lite varstans på Gotland, Öland och på flera andra öar i Östersjön.

I Torslandaviken på Hisingen var vitkindad gås oerhört sällsynt under 1900-talet. Blott några få fynd föreligger. Icke desto mindre sågs 160 stycken den 9 maj 1999. Därefter hände närapå ingenting. Och ingenting. Men plötsligt den 17 september 2011 sträckte 200 individer mot söder. Första häckningen i viken ägde rum den 28 maj 2012 på Knippleholmarna.

Ja. Likt blänkande bordssilver på svarta och vita servetter är den vitkindade gåsens fjäderdräkt en fest för ögat. Och själen förstås.

Vitkindade gäss. Arendalsudden, Torslandaviken den 24 mars 2019. I bakgrunden kan man skymta det gamla flygledartornet i Amhult som invigdes 1969.

Ringtrastarna har landat på förstukvisten. Snart i tamburen. Befriad från plikter och åligganden kan man passa på och titta efter den charmfulla och ytterst eleganta trasten med den vita halvmånen på bröstet.

Lider man brist på förstukvist, tambur eller tamburmajor för den delen så kan man hålla utkik på åkerjordar, gärden och betesmarker. Även på golfbanor och fotbollsplaner. Speja även på villagräsmattor och i parkområden. Var än daggmask kan tänkas finnas har man god chans att träffa på ringtrast under den här månaden.

I Sverige häckar ringtrast från norra Dalarna upp till Torne lappmark. Övervintrar gör den i sydvästra Europa och Nordafrika.

Ringtrast, Råda kyrkogård Mölnlycke, den 5 april 2017.

Vädret första april smakar inte bäver. Varifrån uttrycket ”smakar som bäver” härstammar vete katten. Bäver skall av allt att döma smaka pyton. Som pytonorm. Nu vart det etymologiskt krångligt.

I alla fall. Under medeltiden i Sverige fick man på grund av den kristna fastan inte äta kött, mjölk och ägg på onsdagar, fredagar och lördagar. Äta fisk och grönsaker gick bra. Äta bäver gick också bra. Bävern var föreställde man sig en slags fisk som inte ägnade sig åt otillbörlig sexuell aktivitet och sexuell reproduktion. Bävern levde och uppstod så att säga spontant i vatten. Som fiskar. Och grönsaker förstås. Det där sista vart också litet krångligt.

Är detta ett aprilskämt? Nej.

Bävern får uppemot fyra ungar under maj och juni. Fjolårets ungar är med och hjälper till. När de är två år flyttar de hemifrån. Bävern kan bli 25 år gammal. Som en gammelgädda. Som också är en fisk. Men det visste ni ju.

https://www.artportalen.se/Image/2045763