Att få finnas till

Växlande molnighet och regn i antågande. Ostlig eller nordostlig vind, tidvis med friska till hårda vindbyar.

Går man förbi en fågelholk hör man ståhej och kackalorum från små pippifåglar i livets begynnelse. Vi människobarn hör ett annat slags ljud när vi dröjer kvar vid mandelblom och styvmorsviol. Kanske är det ljudet av oförställd barnslig glädje. Kanske glädjeljudet av att få finnas till.

Mandelblom, Torslandaviken den 17 maj 2019.

Styvmorsviol, Torslandaviken den 17 maj 2019.

Förundrans tid

Går knappt finna ord för att beskriva den häpnad och glädje över de senaste dagarnas fågelhändelser i Torslandaviken. Vassångare, isländsk rödspov, svarthalsad dopping, rödhuvad dykand, aftonfalk och fjällpipare. Ja. Vi är många som är bergtagna av detta förunderliga område där fabriker och industriföretag givit form och satt så stark prägel på naturen.

Går knappt ens finna ord för att beskriva den förundran att syrenen blommar. I fjol stod den i blom i slutet av maj. Den högtidliga yran som vi kallar den vackra och svindlande korta tiden mellan hägg och syren är redan här.

Gullvivor och aurorafjäril. En hanne. Sandvik den 26 april 2019.

Humledagsvärmare. Vinga den 27 april 2019.

Ringtrast. En hona. Vinga den 28 april 2019.

Fjällpipare. Mudderdammen, Torslandaviken den 29 april 2019.

Aftonfalk. Adult hanne. Flatholmen, Torslandaviken den 28 april 2019.

Kanhända

Frost om natten. Sol om dagen. Då och då genomströmmas tillvaron av friska sydostliga vindar. Regn har inte fallit på några veckor. Knastertorrt landskap.

I går var det palmsöndag. Stilla veckan har börjat. Stilla är knappast berglärkorna i Torslandaviken. Med uppsluppen sång och energiskt danshumör genomför de akrobatiska och halsbrytande luftfärder när de uppvaktar varandra. Flocken har blivit kvar länge denna kylslagna vår. Kanhända är de nu i skrivande stund på väg till häckplatserna i de skandinaviska fjällen.

Berglärka, mudderdammen, Torslandaviken den 13 april 2019. Som mest har ett 25-tal individer tillbringat den gångna vintern i viken.

Antecknar 19° varmt

Den 5 april 2019. Vi antecknar 19° varmt och friska sydsydostliga vindar på Hisingen. Ja. Ni läste rätt. Nitton grader varmt. Vi får se hur det blir längre fram i kalendern. I alla fall är svenska värmerekordet för april 29° och det ägde rum i Genevad den 27 april 1993.

Skogssnäppa och stenskvätta har anlänt. Likaså årta i Torslandaviken. Ännu ingen ringtrast på ön. Däremot fin tid för videsandbi och huggorm.

Huggorm, Torslandaviken den 5 april 2019.

Videsandbi, Torslandaviken den 5 april 2019.

Blänkande bordssilver

Tills döden skiljer oss åt. Den välbekanta frasen passar utmärkt när det gäller vitkindad gås. Skilsmässa är ovanligt. Likaså vänsterprassel. Bostad väljer honan. Hanen får gilla läget. Eller dra sin kos.

Första häckningen i Sverige ägde rum 1971 på sydöstra Gotland. Blott ett par häckade. Därefter hände närapå ingenting. Och ingenting. Men plötsligt i starten av 1980-talet började vitkindad gås häcka lite varstans på Gotland, Öland och på flera andra öar i Östersjön.

I Torslandaviken på Hisingen var vitkindad gås oerhört sällsynt under 1900-talet. Blott några få fynd föreligger. Icke desto mindre sågs 160 stycken den 9 maj 1999. Därefter hände närapå ingenting. Och ingenting. Men plötsligt den 17 september 2011 sträckte 200 individer mot söder. Första häckningen i viken ägde rum den 28 maj 2012 på Knippleholmarna.

Ja. Likt blänkande bordssilver på svarta och vita servetter är den vitkindade gåsens fjäderdräkt en fest för ögat. Och själen förstås.

Vitkindade gäss. Arendalsudden, Torslandaviken den 24 mars 2019. I bakgrunden kan man skymta det gamla flygledartornet i Amhult som invigdes 1969.

Brist på förstukvist

Ringtrastarna har landat på förstukvisten. Snart i tamburen. Befriad från plikter och åligganden kan man passa på och titta efter den charmfulla och ytterst eleganta trasten med den vita halvmånen på bröstet.

Lider man brist på förstukvist, tambur eller tamburmajor för den delen så kan man hålla utkik på åkerjordar, gärden och betesmarker. Även på golfbanor och fotbollsplaner. Speja även på villagräsmattor och i parkområden. Var än daggmask kan tänkas finnas har man god chans att träffa på ringtrast under den här månaden.

I Sverige häckar ringtrast från norra Dalarna upp till Torne lappmark. Övervintrar gör den i sydvästra Europa och Nordafrika.

Ringtrast, Råda kyrkogård Mölnlycke, den 5 april 2017.

Fisk, grönsaker och bäver

Vädret första april smakar inte bäver. Varifrån uttrycket ”smakar som bäver” härstammar vete katten. Bäver skall av allt att döma smaka pyton. Som pytonorm. Nu vart det etymologiskt krångligt.

I alla fall. Under medeltiden i Sverige fick man på grund av den kristna fastan inte äta kött, mjölk och ägg på onsdagar, fredagar och lördagar. Äta fisk och grönsaker gick bra. Äta bäver gick också bra. Bävern var föreställde man sig en slags fisk som inte ägnade sig åt otillbörlig sexuell aktivitet och sexuell reproduktion. Bävern levde och uppstod så att säga spontant i vatten. Som fiskar. Och grönsaker förstås. Det där sista vart också litet krångligt.

Är detta ett aprilskämt? Nej.

Bävern får uppemot fyra ungar under maj och juni. Fjolårets ungar är med och hjälper till. När de är två år flyttar de hemifrån. Bävern kan bli 25 år gammal. Som en gammelgädda. Som också är en fisk. Men det visste ni ju.

https://www.artportalen.se/Image/2045763

Ett vackert namn

Hon har ett vackert namn. Gunilla Bandolin. Hennes konstverk ”Svanbon” i Torslandaviken är också vackert. Konstverket vill uppmuntra till kurragömmalek och undervisning om fåglar för barn. Kanhända vuxna också lockas dit. Alldeles bestämt lockades en hane svarthakad buskskvätta till platsen i dag.

Upptäckte skvättan gjorde Åsa Erasmie Hedlund och Michael Björklund.

Den har också ett vackert namn. Crescent. Att min cykel skulle bli så omtyckt av skvättan hade jag inte föreställt mig denna solblåsiga dag på Hisingen.

Crescent och svarthakad buskskvätta.

I bakgrunden Gunilla Bandolins konstverk ”Svanbon”. Konstverket består av grenar och sly som har flätats samman av bland annat studenter från Valands konsthögskola.

Konstverket ”Svanbon” och fågelarten svarthakad buskskvätta. En hane.

Karholmsdammen i bakgrunden.

Ur led

Jordaxeln har vridit sig. Kanske ur led eftersom man inte ska se ringtrast så här tidigt på året. Ingalunda på våra breddgrader. Nu har det i alla fall inträffat. Vid Brudarebacken i Göteborg såg Roger Eskilsson en ringtrast idag. Fin upptäckt Roger. Dessutom den historiskt allra tidigaste inom Göteborgsområdet.

Ringtrast har aldrig skådats under mars månad på Hisingen. Tidigaste datumet är 4 april 2005 vid Alleby i Björlanda samt 4 april 2014 vid Östra renovadeponin i Torslandaviken.

Tips. Spana efter skärfläcka under helgen. I går upptäckte Jon Håkansson en fläcka på Hönö. Skärfläcka är en sällsynt gäst på Hisingen. Senast vi fick besök var den 6 maj 2016 vid Nordreälvstranden i Öxnäs.

https://www.artportalen.se/Image/890921

Kors i taket

I fjol stod jag med ett par rullskridskor i famnen. Det var högsommar och tornseglarnas ungar skrek som gastar. Då hände det. En större dagsvärmare var plötsligt i min trädgård. Kors i taket. Skrek jag. Ungefär som en gast.

Historiskt var det första fyndet på Hisingen. Blott det 5e i Göteborgs kommun.

Större dagsvärmare den 27 augusti 2018.

Glädjespridaren i stenskravlet

Vårdagjämningen. Mångbottnad. Kärleksfull. Lätt på foten. Trofast. Ombytligheten hos vårdagjämningen gör den värd att hyllas. Enbart solsken står ju ingen ut med. Tussilagon däremot står alla ut med. Glädjespridaren i stenskravlet. Alltid värd att hyllas.

Tussilago, Torslandaviken mars 2019.

En årlig besökare

Skjuten med en gevärskula. Ett sorgligt öde för Göteborgsområdets första svarthakade buskskvätta. Händelsen ägde rum vid Änggårdsbergen den 18 januari 1902.

Ett halvt sekel längre fram hittar Uno Unger och Stig Jacobsson en svarthakad buskskvätta (en hona) på Hisingen. Upptäckten tilldrog sig vid Skarvik den 28 februari 1959. Därefter fick vi vänta.

Och vänta. Ja. Det dröjde till den 6 oktober 2001 då Magnus Unger fann en svarthakad buskskvätta på Rörö. Därefter behövde vi inte vänta. Svarthakad buskskvätta har alltsedan dess nästan varit en årlig besökare inom Göteborgsområdet.

Första häckningen ägde rum 2017 i Fässberg i Mölndal. Samma år genomfördes även en häckning vid Stora Oxhagen på Hisingen.

Denna soliga och vindstilla marsdag hittade Jonatan Uppström en svarthakad buskskvätta i Torslandaviken.

Härligt.

https://www.artportalen.se/Image/2316729

Karholmsdammen, Torslandaviken den 19 mars 2019.