Bara snygg

Ådan. Sex ägg lägger hon. Motsvarar en tredjedel av hennes vikt. Under den månadslånga ruvningen äter hon ingenting. Drömmer gör hon alldeles säkert. Om feta musslor, småmulliga krabbor och en och annan rultig tångloppa. Ingalunda låter hon sig frestas. Fasta är fasta. Därmed basta. Fyller magen gör hon nu. Blir kramgo om höfterna. Gudingen däremot är bara snygg. En hjärtekrossare som inte bryr sig om hushållssysslor och ungarnas lycka.

Och denna monsunväderlika söndag får jag syn på årets första silltrut på Torslanda golfbana.

Två gudingar och en åda. Småbåtshamnen, Torslandaviken den 17 mars 2019.

Adult silltrut (intermedius), Torslanda golfbana den 17 mars 2019. Stående centralt i bilden. Omgiven av framförallt gråtrutar och fiskmåsar samt enstaka skrattmåsar.

Hejdundrande

Alldeles norr om mitt hus i Sandvik ligger ett berg. Utsikten därifrån är hejdundrande vidsträckt. Man ser Vinga, Brännö och Galterö. Man ser också Torslandaviken, Skeppstadsholmen och ICA Maxi i Amhult. Och Willys förstås.

På Hyppeln stod Roger Eskilsson och Jonas Bergman Laurila idag och glodde. Under några timmar räknade de ihop 1360 sträckande sångsvanar. Historiskt 3e högsta antalet inom Göteborgsområdet. Högsta antalet är 1975 ex och bokfördes den 2 april 2018 på Brudarebacken.

Ja. Denna småkalla marsdag tillhörde sångsvanen. Och mindre sångsvan förstås. Några hundra sångsvanar såg jag från berget alldeles norr om mitt hus. Och två mindre sångsvanar. Förstås.

Klämmanberget, Sandvik den 16 mars 2019.

Tusenårig lind

Bohuslind och skogslind. Hybriden mellan dem kallas parklind. Akut hotad är bohuslind. Blott fyra reproduktiva trädindivider finns kvar i Sverige.

En tusenårig lind växer vid Torslanda kyrka. Varken gudaktiga eller ogudaktiga själar vet exakt hur gammal den är. Bara linden själv vet. Får vi anta. Glömsk blir vi alla på äldre dar.

Är det då en skogslind eller parklind som står där på kyrkogården? Någon som vet?

Har flera gånger letat på den tusenåriga linden efter en rödlistad svampart som heter linddyna. Tyvärr inte funnit den. Upptäckten vore en sensation. Lika stor sensation att träffa på enfärgad brandsvampbagge, lindplattbagge och lindmögelbagge. Sällsynta skalbaggar som gillar lind och linddyna.

Tusenårig lind vid Torslanda kyrka. Den 13 mars 2019.

Ugglornas tid

Jodå. Ugglornas tid gäller även Hisingen. Under morgonen i dag hörde en skådare en pärluggla spela vid Backatorp. Och i skymningen i går hittade en annan fågelskådare en sparvuggla vid Torslanda kyrka.

Härligt.

Sparvuggla vid Torslanda kyrka den 10 mars 2019.

Det tar aldrig slut

Sol efter ruskväder på Hisingen. Blött och geggigt. Under dessa förhållanden tvingas daggmaskarna fram. Skalbaggarna. Spindlarna. Gråsuggorna. Mångfotingar. Hjuldjuren. Molluskerna. Hoppstjärtarna. Trådmaskarna. Sorgmyggorna. Nematoderna. Ja. Det tar aldrig slut. Alla dessa konstiga varelser från mulljordens omloppsbanor.

Blött och geggigt. Det gillar måsfåglarna. Som silltrut. Dags och spana efter årets första.

Torslanda golfbana den 29 mars 2016. Silltrut (intermedius) liggande på marken tillsammans med sju fiskmåsar samt två gråtrutar. Bredvid varandra, centralt på bilden, två ”ljusmantlade” (heuglini/fuscus/graellsii/intermedius) silltrutar.

Befryndad

Storskogens sus finner man inte i Torslandaviken. Däremot sjungande sånglärka. Dräkten hos lärkan är befryndad med vissnad växtlighet och gråblek lerjord.

Sånglärkan är rödlistad som nära hotad (NT) i Sverige. I Europa har populationen halverats sen slutet av 1970-talet. Senast en säkerställd häckning ägde rum på Hisingen var den 2 juli 2015.

Sånglärka. Mudderdammen, Torslandaviken den 3 mars 2019.

Ge löfte om

Den 16 februari anlände en mindre sångsvan till Göteborg. Mestadels får vi vänta till mars. Somliga år till april. I maj väntar vi närapå förgäves. Mindre sångsvan och blomstermånaden går inte riktigt ihop på våra breddgrader.

Tennisspelaren John McEnroe fyller år den 16 februari. Även programledaren Gry Forsell och kan ni tänka er att Kyotoprotokollet såg dagens ljus den 16 februari 2005.

Vi får hoppas John och Gry att en mindre sångsvan också anländer till Hisingen. Men det kan inget protokoll i världen ge löfte om. Vi kan däremot ge löfte om att mars äntligen är här. Dessutom är det Wales nationaldag.

Sandvik den 1 mars 2019.

Utomordentligt konstigt

Står man på Karholmsberget i Torslandaviken kan man höra trafiken på Öckeröleden. Så har det inte alltid varit. Men så kommer det att förbli. Det är ingenting man behöver grubbla över. Det är inget konstigt med det.

Man behöver inte heller grubbla över hur många fågelarter det har setts i Torslandaviken. Hopräknat är det 271. Däremot kan man grubbla över vilken anledning brandkronad kungsfågel och mindre flugsnappare aldrig påträffats i viken. Det är ju utomordentligt konstigt.

Karholmsberget, Torslandaviken.

En ljuv fantasi

Vi går mot ljuset. Trots kall vind som sveper över mudderdammen i Torslandaviken. Dammen är inte vacker. Men den omsluter en dröm. En ljuv fantasi som inom kort är verklig.

Vadehavet i Torslandaviken är snart färdigt. Kan vi i framtiden hysa hopp om häckande rödspov och skärfläcka? Det vore en dröm. En ljuv fantasi som är mycket lätt att leva med denna småkalla lördag.

Mudderdammen, Torslandaviken.

Att sköta om

Duggregn och dis på Hisingen. I Småland värmer nog solen. Naturligtvis också i Karlstad. Åter till Småland. Till Björnö naturreservat. Där såg man i går årets första videfuks. Till på köpet svenskt fenologirekord.

Den historiskt allra första videfuksen i Göteborgs kommun upptäcktes faktiskt på Hisingen. Minsann var det också första fyndet i Bohuslän. Sist en videfuks sågs på Hisingen var vid Svankällan i Säve den 14 juli 2016.

I Sverige påträffades videfuks första gången i Skåne 1954. Videfuks är en östlig art som Vladimir Putin har i sina trädgårdar. Är man Rysslands president har man naturligtvis många trädgårdar att sköta om.

https://www.artportalen.se/Image/2302180?fbclid=IwAR2pUdpLp95Wucr9OqgFaSjvsX1tFJzrCFIMhUfMoWxXVSgrHrMYOLbFeGU