I ett litet hörn av världen inträffade idag ett mirakel. Nja, det var ingen staty som föreställde den heliga Jungfru Maria som plötsligt började gråta, nej det var en liten sandfärgad fågel med chokladbruna vingar och svagt apelsingul näbb som satt och mumsade källarsvarta fläderbär vid krutlagret i Torslandaviken.

Miraklet då? Jo, för två år sedan, närmare bestämt den 13 oktober 2015 hittade Ola Wennberg, den för våra trakter sällsynta rosenstaren, just i det obetydliga hörnet i Torslandaviken. Att samma person två år senare, närapå samma datum, upptäcker en ny ung rosenstare vid exakt samma plats, är ingenting annat än ett fågelmirakel denna gråa onsdag.

https://www.artportalen.se/Image/1951049

En solig oktobersöndag med lite barsk nordvästlig vind svepte genom Göteborgsområdet idag.
Igår nådde vi som sagt fram till drömgränsen 200 arter i Gbg-Skärgårdsjakten 2017. Och det rullar vidare med ytterligare två nya arter idag, en mindre hackspett på Hönö kyrkogård och en spillkråka vid Nötholmen på Hönö. Båda två är sparsamt, vissa år sällsynta, hackspettsarter i Göteborgs skärgård. Bra jobbat Bengt Karlsson och Dawid Johansson!

Två observationer sticker ut lite extra den här helgen. Framförallt en spännande falk, mycket sannolikt en jaktfalk, sågs av Jan-Åke Noresson med flera idag på Brudarebacken. Dessutom, också idag, upptäcktes en ägretthäger vid Lilla Amundön.

Nu blir det återigen lite tjat om tajgablåstjärt. Ännu så länge, från och med den 17 september fram till dagens datum, har det påträffats åtminstone 15 olika tajgablåstjärtar i Sverige. Till på köpet två individer på samma gång på ön Björn i Uppland! Förutom ett fynd på Gotland så har alla tajgablåstjärtar den här hösten setts i Uppland och i östra delen av Norrbotten och Västerbotten.

Göteborg väntar på sin allra första någonsin 🙂

Trevlig vecka alla Ekoskådare!

https://www.artportalen.se/Image/1940399

Det blev en salskrake, hittades vid Dynholmsviken på Brännö av Robert Ennerfelt, som blev nr 200 i Gbg-Skärgårdsjakten 2017! Salskrake är en sällsynt gäst i Göteborgs skärgård.

Ännu en vacker höstdag. Som vanligt promenerade jag till Skeppstadsholmen och Torslandaviken under morgonen. Föga anade jag att några timmar senare skulle jag få uppleva sammanlagt cirka 100 stycken skäggmesar flyga högt i det blå i små- och medelstora flockar som passerade med några minuters mellanrum. De två största flockarna innehöll cirka 30-35 ex samt 20-25 ex.

Samtliga flockar kom från väster i så kallad ”högflykt”. Två medelstora flockar med sammanlagt 20-25 ex gick ned en stund i ett litet vassområde som ligger vid NO-delen av Skeppstadsholmen. Då tog jag bilden på hanen och honan.

Vad är då ”högflykt?” Jo, på hösten syns så kallad ”högflykt” då skäggmesflockar stiger högt upp mot himlen och flyger sen och sprider sig åt alla håll och kanter. Orsaken till denna speciella förflyttning är att arten kan etablera sig i nya områden. Skäggmes är en rödlistad art (NT, nära hotad) i Sverige.

Enligt artportalen är 100 ex den historiskt högsta noteringen av skäggmes i Göteborgsområdet. Räknar man dessutom med Ola Wennbergs 50 ex i Torslandaviken idag så har åtminstone smått fantastiska 150 ex ”högflyktats” sig i området, denna osedvanligt vackra oktoberdag!

En solig och alldeles ljuvlig torsdag i oktober månad. Vädret de närmaste dagarna, förutom lördag, ger löfte om sol och blå himmel samt måttliga vindar från nordväst. Som klippt och skuret för milslånga höstpromenader där prasslet från nedfallna löv gör sällskap under fötterna.

När det gäller Gbg-Skärgårdsjakten 2017 så är vi mycket nära drömgränsen 200 arter eftersom Lennart Bogren såg en brednäbbad simsnäppa och en svartnäbbad islom igår vid Kråkudden på Hönö. I och med det kan vi nu skriva 198 arter – härligt alla tävlanden! Leder jakten i skrivande stund gör Bengt Karlsson på 149 arter!

Trevlig helg alla Ekoskådare!

Föreställ dig att du står på Götaplatsen och låter blicken vandra längs Avenyn nedåt Brunnsparken. Plötsligt, cirka 100 meter från där du står, springer en brunklädd person med tillhörande och likaledes brunaktig huvudbonad som döljer håret och stora delar av ansiktet, ut mitt på Avenyn. Några sekunder senare försvinner den bruna gestalten in bland husen och är borta.

Därefter, med några minuters mellanrum, kommer ytterligare tre personer med ytterst likartade kläder som person 1, både till kulör och passform, och de tar ungefär samma färdväg, ungefär samma avstånd, ungefär samma tidsrymd, över Avenyn och försvinner bort ur sikte.

Person 1 heter Anna och är 160 cm lång och väger cirka 57 kg.
Person 2 heter Sibylla och är 161 cm lång och väger cirka 57.5 kg.
Person 3 heter Karin och är 163 cm lång och väger cirka 58 kg.
Person 4 heter Josefin och är 165 cm lång och väger cirka 59 kg.

Föreställ dig också att du känner Anna, Sibylla, Karin och Josefin oerhört väl, de tillhör dina närmaste vänner. Kan du trots det utan tvekan peka ut var och en av dina vänner under ovanstående premisser? Kan du utan tvekan peka ut var och en av dina vänner om de också förflyttar sig längre bort? Och så vidare.

Kan du utan tvekan peka ut var och en av dina vänner om en bil, en spårvagn eller någon helt främmande människan, eller en grupp av människor skymmer sikten några ögonblick? Ja närapå hela tiden så att du kanske blott får en glimt av de brunklädda personerna med tillhörande och likaledes brunaktiga huvudbonaden.

Nja, om du tvekar och känner dig högst osäker på vem som är Anna, Karin och så vidare, ja då har du förstått hur oerhört besvärligt och komplicerat det är att artbestämma kustlabb, fjällabb, bredstjärtad labb och storlabb över ett stormande hav, ja till och med över ett fridfullt hav.

Ja, dessa labbar, för egen del blir jag aldrig klok på dem 🙂

Göteborgsområdet ligger idag insvept i ett grått och blåsregnigt skynke. Vad har då hänt på havsfågelfronten? Jo, den svartbrynade albatrossen har smitit osedd förbi våra farvatten och har idag siktats vid Svanshall som ligger i Skåne, närmare bestämt cirka 3 mil norr om Helsingborg.

Man skall inte gråta över spilld mjölk, i synnerhet inte när David Armini och Jan-Åke Noresson med flera, vid Kråkudden på Hönö idag och igår, antecknat bland annat tärnmås, svartnäbbad islom, brednäbbad simsnäppa, fjällabb, bredstjärtad labb, grålira, mindre lira, lunnefågel och åtminstone 1000 stycken havssulor!

Har ni glömt kvar sommarens badkläder utomhus på torkvindan så är de garanterat bortblåsta nu. Men vad gör det eftersom en svartbrynad albatross siktades idag vid Grosshamn i Bohuslän.

Det skall fortsätta blåsa imorgon, då glider den nog förbi Kråkudden på Hönö 🙂

https://www.artportalen.se/Image/1941698

Förmådde oktober månad tala på egen hand så kan den berätta om det förväntansfulla ”pirret” som nu sprider sig hos alla kringströvande ornitologer som befinner sig mellan Treriksröset och Smygehuk.

Kära oktober – ett tu tre kan man plötsligt glo på härfågelns galna frisyr, eller stå med korslagda ben och vidöppen trattmun när en svartnäbbad islom paddlar över skumhavet. Mellan kaffetermos och äggmacka kan mycket väl en kungsfågelsångare fladdra förbi med sin maskrosgula övergump.

Jösses, vad den där medelålders gubben tar i från tårna, pompöst så det förslår! Men kära nån, oktober är för sjutton här – allt kan ju hända! Dessutom är önskelistan lång – visst vore det skojigt (vem säger ”skojigt” nuförtiden?) om Göteborg fick besök av sin allra första brunsångare, videsångare, sibiriska piplärka eller tajgablåstjärt!

Som sagt allt kan hända och det hände redan idag när David Klingberg och Oskar Jonsson hittade en engelsk sädesärla på muddret i Torslandaviken. Snacka om oväntat besök! Enligt Artportalen finns det historiskt (medräknat dagens fågel) 5 fynd i Sverige under oktober månad. Det finns inga godkända fynd under november, däremot ett fynd som ägde rum den 12 december 2016 i Norra Mörkö i Sörmland.

Sen har höstens första berglärka vägarna förbi våra trakter och just idag besökte den mytomspunna Brudarebacken, enligt Conny Palm och Ingemar Bernemark.

Trevlig vecka alla Ekoskådare!

Idag bestämde jag mig för att återigen artbestämma sträckande större korsnäbb vid de tillfällen då jag hör lätet och ser ”flygjizzen” (kroppslig gestalt i luften) bra. Under många år har jag avstått från att säkert bestämma större korsnäbb på grund av att ”korsnäbbarna” har en omfångsrik repertoar av läten.

Större korsnäbb – here we go again!

Det har varit en fin fågeldag idag. På Hyppeln i Göteborgs norra skärgård hade Roger Eskilsson bland annat två jordugglor, en lappsparv, en rödstrupig piplärka, en pilgrimsfalk, en blå kärrhök samt tusen och åter tusen bo- och bergfinkar samt ängspiplärkor under varje rullande stock och sten!

Rullande stock och sten?
Eh?
Tja, det lät bra när jag skrev det 🙂

I Torslandaviken hittade däremot Ola Wennberg en livs levande gök! Som jag skrev i ett inlägg den 17 september så börjar det bli sent på året för gök i Göteborgsområdet.

Apropå gök så är den när allt kommer kring en mycket ensam fågel, den ser som bekant aldrig någonsin sin riktiga mamma eller pappa, ja eller några biologiska syskon alls. Som sagt ensammare i världen kan knappast en fågel vara.
Visste ni förresten att gökens så kallade häckningsparasitism är mycket riskabel, ja faktiskt så riskabelt att endast 1 procent av världens cirka 10 000 fågelarter klarar av strategin.

I Sverige gillar göken främst att parasitera på rörsångaren, därefter är det trädgårdssångare och ängspiplärka. I Finland är det, besynnerligt nog, bergfink, lövsångare och gulärla. I Storbritannien är det sädesärla, järnsparv och rödhake.

Varför är det så? Någon som vet?

Antalet gökar går så sakteligen ned i vårt land och ingen vet riktigt varför. Det beror ju inte brist på värdfåglar eftersom varken rörsångare, trädgårdssångare eller ängspiplärka går tillbaka.

Så, vad säger ni? Varför minskar göken i Sverige?

Såhär i slutet av september sträcker bo- och bergfinkarna för fullt. Även större förflyttningar av ringduvor och ormvråkar hör till perioden, framförallt är det intensivt efter de första frostnätterna.

En annan art som nu också börjar röra sig mot varmare trakter är trädlärkan. Senare i kalendern, närmare bestämt under oktobers andra hälft, kan man börja lyssna efter den nordligt häckande och sällsynta berglärkan på sin väg söderut.

När det gäller Gbg-Skärgårdsjakten 2017 så ligger Anders Lindroos alltjämt i topp med 145 arter. Tillsammans har vi som deltar i tävlingen sett 196 arter i Göteborgs skärgård sen starten den 1 januari. Nog katten når vi fram till drömgränsen 200 arter innan nyårsklockorna ringer ut det gamla och in det nya.

Trevlig helg alla Ekoskådare!

Brittsommar. Nåja Britta har inte namnsdag förrän den 7 oktober. Men ändå.

Tog en eftermiddagspromenad till Skeppstadsholmen och snubblade över en kungsfiskare. Vi såg inte varandra och lika överraskade blev vi bägge två.

Den lille metaren visslade ”ziiZiii”
Den medelålders gubben ropade ”ojDå”

Brittsommar.
Nåja, inte ännu.
Men ändå.