Dagens nyhet är vi byter lokalt larmsystem för fåglar i Göteborgsområdet. Tidigare använde vi en sms-baserad tjänst, den ersätts nu med appen BAND.

Mer information hittar man på Facebook i gruppen GBG300-Fågelskådning i Göteborgstrakten.

När det gäller det utlovade regnet så föll det i natt. Idag har lördagsvädret mestadels varit soligt och småblåsigt. När det gäller fåglar så är en myrsnäppa sedd under morgonen vid Nordreälvstranden. Det är höstens första och faktiskt, ännu så länge, den enda observationen inom Göteborgsområdet i år.

För egen del hittade jag en svart rödstjärt (rödlistad som NT, nära hotad) i Torslandaviken. Svart rödstjärt är en sällsynt gäst i viken, nätt och jämnt årlig.

Några få gånger i mitt liv har jag sett den sällsynta (rödlistad som VU, sårbar) och värmeälskande hasselsnoken. Någon unge har jag däremot aldrig sett, endast fullvuxna individer.

Men idag, vid ett naturområde nära Göteborgs centrum, fick jag äntligen se en unge, ja till och med tre stycken på en och samma gång!

Just nu i augusti och någon månad framåt föder hasselsnoken sina ungar och kullen består av cirka 3-15 individer. I början av oktober och fram till slutet av mars övervintrar den vackra och stillsamma snoken. För övrigt så älskar hasselsnoken att mumsa näbbmöss till både frukost, lunch och middag. Och alldeles säkert till mellanmål också 🙂

Det är mitten av augusti och trots att solen värmer och trots att det är närapå 20 grader varmt i havet, så grips tillvaron av förhöst när jag ser en grupp kentska tärnor stå och småprata vid Bredviken på Hönö.

Kentsk tärna är som bekant rödlistad som sårbar (VU). I Sverige häckade den för första gången 1911 på Måkläppen i Skåne. Olyckligtvis går det numera inte så så bra för den eleganta tärnan i vårt land. År 1975 häckade cirka 1100 par och när Artdatabanken genomförde en beräkning under 2010 så var antalet nere i ungefär 460 par.

Vad är orsaken?

På några platser har kentsk tärna häckat i Göteborgs skärgård, bland annat på Lilla Donsö och Lerholmen.

Om några veckor är de borta från landskapet. Så har det varit och så kommer det förbli. Nu och om tusen år beger sig tornseglaren söderut. Det är uppbrottets tid och under de närmaste veckorna kommer himlavalvet glittra och kvittra av hussvalor, backsvalor, ladusvalor och tornseglare.

Tornseglaren och svalorna tillhör de fågelarter vars tomrum märks särskilt tydligt. Ett tomrum som däremot inte märks alls eftersom det bokstavligen är ett tomrum är ortolansparven. Men, från och med den 10 augusti och några veckor framåt sträcker den sällsynta sparven förbi våra trakter.

Igår var det den 9 augusti och bläddrar vi tillbaka till den 9 augusti 1969 så hittar vi Göteborgsområdets första fynd av tjockfot vid Björlanda Kile! Och 33 år senare äger det andra fyndet rum, närmare bestämt den 4 augusti 2002 vid Änggårdsbergen. Därefter tog det endast fyra år, på självaste nationaldagen 2006, flög en tjockfot över Vinga.
Trots sin storlek så märks inte tjockfoten i landskapet. Nåja, när man väl fått syn på den och de där egendomliga ögonen stirrar skarpt tillbaka, ja då märks den sannerligen.

Grönskan börjar så smått slockna. Blomflugor och annat knytt trängs ännu så länge i sensommarens blomsterrabatter.

Trevlig helg alla Ekoskådare!

Söndagen den 10 september arrangerar Ekoskådarna Göteborg den spännande och roliga tävlingen Kvadratjakten (Big Sit) i Göteborgs skärgård!

Kvadraten får vara max 20×20 meter och man måste befinna sig inom den ytan för att få räkna fågelarten. Dessutom för att räkna arten måste samtliga i laget se eller höra arten någon gång under tävlingstiden som pågår mellan 06:30 och 14:00. Flest antal fågelarter vinner!

Anmälningsavgiften som är 50 kr per deltagare är frivillig och pengarna skänker man till en valfri svensk organisation, förening eller liknande som arbetar med djur och natur. Inbetalningen fixar varje deltagare på egen hand och man kan man göra det efter tävlingen.

Anmälan gör man i Facebookgruppen Ekoskådarna Göteborg eller per mejl: faltchristersnabelagmail.com

Välkommen med er anmälan redan nu!

Igår upptäcktes årets första gulnäbbade lira vid Kråkudden på Hönö! Med detta förträffliga fynd har havsfågelsäsongen satt igång på riktigt allvar.

Blickar vi emellertid tillbaka i kalendern så ägde årets fågelhändelse rum den 25 juni när det upptäcktes en atlant-/maderiapetrell vid Kråkudden på Hönö! Mycket sannolikt sågs samma fågel dagen efter vid Mistluren i Skåne.
Atlant-/maderiapetrell har, inräknat årets fynd, nu setts två gånger inom Göteborgs rapportområde, det första ägde rum den 27 november 2011 vid Kråkuden på Hönö. Sammanlagt har det i skrivande stund bokförts atlant-/maderiapetrell fyra gånger i Sverige.

Idag lyser solen och vinden blåser alltjämt friskt från västsektorn. Från Kråkudden på Hönö rapporteras ytterligare en gulnäbbad lira, men framförallt en adult fjällabb! Historiskt finns det endast 7 godkända fynd gällande adult fjällabb i Göteborgsområdet, följaktligen en mycket ovanlig händelse.

I bivråkens hjärta är längtan till Väst- och Centralafrikas regnskogar stark, ja så stark att större delen av året befinner den sig där. Och vem skulle förresten inte vilja befinna sig där, synnerhet under november till februari?

Bivråken kan bli 30 år gammal. Könsmogen vid 3-4 års ålder och under dessa inledande år i livet stannar den kvar året runt i Afrika.

Som bekant är bivråken tillbakadragen, närmast osynlig, under häckningstid. På grund av sin diskretion är det ytterst vanskligt att säga helt säkert hur många bivråkar som häckar i Sverige, därtill är framgången under häckningen oerhört låg. Staffan Ulfstrand skriver i Fågelliv (2007) att bivråken har en ”årlig produktion av endast cirka 0,3 ungar per par och år.” Ulfstrand skriver också att huvudorsaken till bivråkens låga häckningsframgång inte är den skoningslösa jakten i medelhavsområdet utan den intensiva landskapsförändringen här i Sverige.

Annorlunda uttryckt (mina ord) skulle man kunna hävda att det faktiskt är vårt eget fel att bivråken har det besvärligt. Sverige har under mycket lång tid bedrivit ett ensidigt skogsbruk och en skogspolitik som är katastrofal för den biologiska mångfalden. Plantering av barrträd, täckdikning och dränering av värdefulla löv- och blandskogar har omvandlat landskapet negativt så de steklar som är bivråkens stapelföda har drabbats hårt.

Bivråken är en särdeles vacker fågel. Den 18 juli vid Delsjö golfbana fick Marie Mattson och Kent Larsson sannerligen bekräftelse på det. Under cirka en timme, fick de tillsammans, umgås med en bivråk på nära håll, en upplevelse, ett möte under häckningstid som inte många människor har varit med om.

Idag hälsar hösten på i Göteborgsområdet. Med andra ord regn och rusk. Men vi ekoskådare räds inte väder och vind, speciellt inte nu när sommarstiltjen är över och fågelsträcken är i full gång!

Håll stövlarna leriga!

Tidigare i sommar fick Bohuslän en ny trollsländeart. Närmare bestämt upptäcktes den 10 och 11 juli hela 6 eventuellt 8 stycken blå kejsartrollsländor i näckrosdammarna på Öckerö. Och till på köpet, alldeles häromdagen, hittade Johan Ennerfelt en större dagsvärmare på Galterö. Enligt Artportalen är det blott det 4e fyndet någonsin i Göteborgs kommun.

Till helgen skall det blåsa och då bör vi som deltar i Gbg-Skärgårdsjakten 2017 vara litet extra på tårna eftersom det är bra tidpunkt för till exempel balearisk lira.

Och förstås svartbrynad albatross 🙂

Några bilder från den snart gångna månaden i Göteborgsområdet.

Mosshumla

Mörk jordhumla, ovanligt att få se humlor som parar sig.

Vickerglasvinge

Ängspärlemorfjäril

Humledagsvärmare

Almsnabbvinge

Ekspinnare

Poppelsvärmare

Sexfläckig bastardsvärmare

Växlande molnighet kan, i skrivande stund, bäst sammanfatta dagens förmiddagsväder i Göteborgsområdet. Kommande helg väntas emellertid mängder av sol och framförallt varma och behagliga västvindar – med andra ord perfekt cykel- och badväder!

Aftonfalken vid Smedstorps ängar förefaller rotat sig i det fagra bondelandskapet. Inte bara en sällsynt falk verkar trivas, även en glada, närmare bestämt en brun glada upptäcktes idag under morgonen när den jagade över ängarna, samtidigt som småfläckig sumphöna spelade i trakten.

När det gäller Gbg-Skärgårdsjakten 2017 så har vi nu tillsammans lyckats få ihop 170 fågelarter och det är jämnt i toppen, för tillfället delar Bengt Karlsson och Daniel Lavesson 1a platsen med 123 arter vardera – stiligt!

Mjölkört, gul fetknopp och vallmo blommar nu och det här inlägget blir mitt sista, förhoppningsvis har ni haft trevlig och givande läsning under året, eftersom jag idag släcker ned Facebook till mitten av augusti.
På samma gång, från och med idag, tar jag också en lång och obestämd paus från smsgruppen-GBG300.

Trevlig sommar alla Ekoskådare, vi ses i augusti!

Det har varit en fin fågelhelg i Göteborgsområdet när det gäller sällsynta arter. Idag upptäcktes en hona aftonfalk vid Smedstorps ängar och igår ännu en sommargylling, denna gång mitt i stan, närmare bestämt i Slottsskogen. På Hönö vid Tjälleviks mosse uppehåll sig en sjungande lundsångare.

Enligt väderprognosen skall det bli soligt och periodvis blåsigt från västsektorn den närmaste tiden. Äntligen ges någorlunda möjlighet att titta på dagfjärilar. Förslagsvis en cykeltur till Sillviks skalgrusbankar och leta efter den eleganta hagtornsfjärilen är ett utmärkt utflyktstips. Måhända hittar ni en rödhuvad törnskata under färden!
Det finns 1 fynd i Göteborg av den vackra törnskatan och det ägde rum den 2 juli 1998 vid Eklanda i Mölndal.

Trevlig vecka alla Ekoskådare!

Fridfull och solig var aftonen igår. Svårt att förstå att under större delen av dagen var det regn och rusk och hårda vindar från sydväst.

På Kråkudden på Hönö stod framförallt Roger Eskilsson och Peter Hamrén men även från och till under dagen Anders Lindroos, Jonas Bergman Laurila, Bengt Karlsson m.fl. och trodde inte sina ögon när den ena mindre liran efter den andra bågade över havet. När dagen var slut hade de satt svenskt rekord i antalet sedda mindre liror under en och samma dag!

Det nya svenska rekordet är 40 ex! Bland annat såg de 9 ex i en flock vilket bara det är ett rekord i svenska farvatten.

Om vi tittar historiskt på topp 5 enligt Artportalen ser det ut såhär:
1. 40 ex, Kråkudden, Hönö den 8 juni 2017 – svenskt rekord!
2. 19 ex, Vinga den 15 juli 1998.
3. 18 ex, Kråkudden 21 juli 2009.
4. 16 ex, Kråkudden den 15 juli 1998.
5. 14 ex, Kråkudden den 7 augusti 1998.

Grattis till alla som fick vara med om denna unika händelse!

En annan ovanlig händelse inträffade också igår när Magnus Persson hittade en rostgumpsvala i Torslandaviken! Det var 2a fyndet i viken, första gången den överjordiskt vackra svalan påträffades i det aktuella området var när Magnus Unger hittade en individ den 3 maj 2005. Sammanlagt är det nu 4 fynd av rostgumpsvala inom Göteborgs rapportområde.

Trevlig helg alla Ekoskådare!

På självaste nationaldagen cyklar jag till Björkö som ligger i Göteborgs norra skärgård. Bitvis får jag tillfälligt sällskap av rödstjärt, gröngöling, kärrsångare och härmsångare. Festklädda och glada i hågen som om de är på väg hem från en dansbana som ligger omsluten i en vacker och hemlighetsfull lövskogslund.

Förresten, är härmsångaren en DJ? En skogens Avicii som norpar not och ton från seriösa musiker som exempelvis koltrast och lövsångare? Att befinna sig på en cykel väcker obestridligen knasiga musikfilosofiska frågor.
Vid halvfemtiden på morgonen har jag hunnit fram till Björkö och möter där två morkullor som är ute flanerar innan tuppen galit. Och på marken glider en bländvitgrå svart skogssnigel i stilla mak samtidigt som de sällsynta ängsnätfjärilarna försovit sig i det daggvåta gräset.

På hemvägen från Björkö får jag ett tips om ett par häckande mindre hackspettar. Att på behörigt avstånd kika genom det skira lövverket hur de avlöser varandra i barnbestyren är ren och skär lycka!

Sommargyllingen som Hans Börjesson upptäckte igår på Kviberget vid Välen är kvar idag!

Trevlig vecka alla Ekoskådare!