Trädkramare, å ena sidan, klimatskeptiker och klimatförnekare, å den andra sidan. Människans negativa inverkan på miljön är blott alarmistiskt och kraftigt överdrivet, säger skeptikern. Det är en akademisk konspiration för att vinna ekonomiska anslag till den egna forskningen och bli publicerad i prestigefyllda sammanhang såsom tidskrifterna Nature och Science, säger förnekarna.

Vetenskap och pseudovetenskap om klimatet blandas huller om buller i det populärvetenskapliga och mediala bruset. Det är lätt och gå vilse, svårt att greppa om situationen och nedslås av svarta rubriker såsom ”Mänskligheten står inför sin största utmaning! Rädda vår planet eller dö!” Och så vidare. Och så vidare.

Trots den komplicerade situationen så väcks en rad filosofiska och moraliska frågeställningar. Hur stora uppoffringar är vi egentligen beredda att göra? Och vad är en uppoffring? Att inte använda privatbilen i samband med fågelskådning är det en uppoffring? Att flyga, låt oss säga, endast 2-3 gånger per år, är det en uppoffring? Att källsortera är det en uppoffring? Att skänka pengar till välgörande ändamål, är det en uppoffring?

”När ett isberg smälter så andas vi in dess uråldriga atmosfär”, säger fotografen Camille Seaman. Kommer människan om några hundra år undra och förundras över Camille Seamans fantastiska foto av isberg som vore de sedan länge försvunna och utdöda Brachiosaurus eller Stegosaurus?

Vad finns då kvar att uppoffra?

http://camilleseaman.com/Artist.asp?ArtistID=3258&Akey=WX679BJN&ajx=1#!P118975_I10_1543942

ArtDatabankens naturvårdspris är enligt många, och enligt ArtDatabanken själva, ett av de finaste naturvårdspriserna i Sverige.

”Priset går till ”person, organisation eller företag som genom forskning, miljöanalys, information, utbildning eller praktiska åtgärder gjort en enastående insats för att bevara den biologiska mångfalden”.

Naturvårdspriset delades ut första gången 1997 och tilldelades Nils Dahlbäck. Därefter har priset delats ut årligen. Hur många kvinnor har då tilldelats Sveriges kanske finaste naturvårdspris?

År 2015 – Josefin Edling delade priset med Ulf Swenson.
År 2013 – Kerstin Johannesson delade priset med Björn Helander.
År 2010 – Margareta Ihse.
År 2006 – Eva Engblom delade priset med Pär-Erik Lingdell.

Sen 1997 har alltså blott en kvinna, Margareta Ihse, fått priset och så att säga lyfts fram som ensam pristagare, eller om man så vill, som enskild individ. Medan Josefin Edling, Kerstin Johannesson och Ewa Engblom har delat priset med män.

Är det rimligt, att endast en kvinna, så att säga ”självständigt” under 20 år fått ett av Sveriges finaste naturvårdspris? Var är alla betydelsefulla kvinnor som arbetar och genomför värdefulla naturvårdsinsatser i vårt land?

http://artdatabanken.se/verksamhet-och-uppdrag/naturvaardspris/

Vi nådde inte riktig fram till 100 arter under första månaden i Gbg-Skärgårdsjakten 2017. För övrigt var det skralt med rariteter i skärgården, men kustsnäppan som upptäcktes av Bengt Karlsson den 30 januari vid Lammholmsviken på Öckerö, var verkligen en finfin månadsraritet eftersom det var blott 5e januarifyndet inom Göteborgsområdet och det var 23 år sen sist.

Häromdagen ställde jag en fråga i Facebookgruppen GBG300 hur man skiljer kustsnäppa gällande underarten canutus från underarten islandica i vinterdräkt, ja, även i sommardräkt. Svaret jag fick var att dagens kunskapsläge är magert, att det i stort sett är omöjligt att skilja dem åt.

Såvitt jag vet finns det 6 underarter av kustsnäppa i världen och underarten canutus är den vi stöter på i Sverige. Men rimligen borde också islandica besöka våra breddgrader.

Förresten vem är det som nu i februari hittar en övervintrande praktejder eller alförrädare i skärgården?

http://www.artportalen.se/Image/1715177

Tänk att handeln med utsläppsrättigheter också kan missbrukas. Ofattbara summor som framförallt skall gå till vård, skola och omsorg i Sverige och i andra länder i Europa förskingras, och ingen vet var de stulna pengarna tar vägen, de går upp i rök.

Inte ofta man ser Janne Josefsson blir alldeles tyst och tom i blicken och närapå uppgiven över detta oerhörda svindleri.

http://www.svt.se/ug/se-program/uppdrag-granskning-sasong-16-avsnitt-4-2

Varför har jag närapå aldrig – trots 49 år gammal och arbetat som gymnasielärare på en kvinnodominerande arbetsplats i herrans massa år, och dessutom befunnit mig aktivt inom varierande kulturella och sociala situationer genom åren – träffat på en kvinna som är en benhård klimatförnekare?

Varför är det nästan bara män som är benhårda klimatförnekare? Den frågan har jag ställt mig många gånger, dessutom tvivlat oräkneliga gånger om svaret och mina slutsatser gällande genus och klimatet. Har jag bara haft otur och inte råkat personligen träffa, läsa, se eller höra alla dessa benhårda kvinnor som förnekar klimathotet?

Var är de? Gärna tips.

http://www.uu.se/forskning/forskningsnytt/artikel/?id=7270&area=2%2C6%2C10%2C16%2C25&typ=artikel&lang=sv

Som bekant, förutom fåglar, ingår trollsländor i Gbg-Skärgårdsjakten 2017. Ett tips till er som deltar (även till er som inte deltar) är att under framförallt augusti och september månad spana efter västlig trädflickslända, en art som inte är sedd i Sverige men som är på gång, i Danmark finns flera fynd.

Håll utkik och ta gärna bilder och posta här, oavsett om man är säker eller osäker på om det är en västlig trädflickslända, eller posta i Facebookgruppen GgbSmåkryp. Eller till mig här via bloggen.

Västlig trädflickslända

Frisk sydvästlig vind och tidvis blötsnö som lyste upp den gråmulna himlen. Tyvärr avdunstade flingorna i samma ögonblick de nådde marken. Väderprognosen siar de närmaste dagarna gällande Göteborgsområdet om mestadels svaga till måttliga vindar från syd sektorn, och att temperaturen kommer befinna sig kring nollstrecket.
Trots det bistra vädret promenerade jag idag till Torslandaviken och lyckades se 3 stycken kungsfiskare i viken!

Vad kan man annars hoppas på den närmaste tiden? Fjälluggla naturligtvis! Det finns 6 godkända fynd inom Göteborgs rapportområde. Första besöket av den överjordiskt vackra ugglan ägde rum den 25 mars 1900 på Rörö. Och senast det begav sig var när en adult hane upptäcktes den 10 november 1989 i Torslanda på Hisingen.

Trevlig vecka alla Ekoskådare!

Morgonen inledde grått och disigt i Göteborgsområdet, men vid lunchtid övergick det trista vädret till en solig och fridfull vinterdag. Det behagliga klimatet fick känslorna att svämma över hos knölsvanarna i Torslandaviken som kärleksfullt uppvaktade varandra.

Aktuella observationer i Bohuslän idag var bland annat spetsbergsgås vid Skee, hökuggla vid Sältenmotet och vittruten är kvar i Uddevalla.

I Göteborgsområdet är vittruten kvar i fiskhamnen, en blå kärrhök vid Karlshed i Säve och vid Högen i Kållered höll två sällskapliga nötkråkor till.

I Halland sågs bland annat en kungsörn vid modellflygplatsen (NV om Björnhults golfklubb) och hela 24 storspovar i Utterås (Tvååker). Vattenpiplärka vid Årnäsudden, hökuggla vid Vapnö grustag och en hökuggla strax söder om Sandsjö.

Vi är nu 14 deltagare i Gbg-Skärgårdsjakten 2017 och vi har lyckats få ihop 86 arter! Blir nog svårt att nå fram till 100 arter innan månadsskiftet.

Gråmulet och närmast vindstilla. Besökte Göteborgs fiskhamn under förmiddagen och upptäckte en vittrut (2k)! Den höll framförallt till vid västra delen av hamnen, förhoppningsvis stannar den kvar i området.

En granblomröd och en mossgrön större korsnäbb upptäcktes i dag på Brännö av Johan Ennerfelt. Har läst någonstans att korsnäbbarnas bon mitt i vintern ångar som en liten gryta på spisen.

Vädret i Göteborgsområdet var i alla fall betonggrått hela helgen. Som ett orörligt och Trumpet urberg.
Förresten så är större korsnäbb sparsamt förekommande i Göteborgs skärgård och historiskt finns det sammanlagt ett 60-tal fynd enligt Artportalen. Fördelningen är cirka 50 fynd i norra skärgården och ungefär 10 fynd i södra skärgården. På Brännö är den en lokal raritet!

Aktuella observationer – I Bohuslän sågs i dag en alförrädare (en hona) vid Grosshamn, samt två svartnäbbade islommar vid Kornskär. Vittruten är kvar i Uddevalla. I Göteborgsområdet noterades bland annat en kungsfiskare vid Säveåns mynning samt två individer i Torslandaviken och en svartkråka uppehöll sig vid Färjenäs. Berglärkorna (i dag sågs 8 ex) som vanligt på Torslanda golfbana. I fredags, den 20 januari, upptäcktes en hökuggla vid Oxsjön i Askim.

Gbg-Skärgårdsjakten 2017 ångar på och har nu lyckats få ihop 84 arter. Når vi 100 arter innan den 1 februari?

Trevlig vecka alla Ekoskådare!

Erik Hansson, grundaren av Natursidan.se, vidareförmedlade i går på Facebookgruppen GBG300 om en spelande pärluggla vid Torslandavallen (fotboll) i Amhult. Eftersom jag bor endast 10-15 minuters cykelväg från vallen, dirigerade jag dit hojen i går kväll. Tyvärr ingen uggla, trots att jag dessutom besökte närliggande områden.

Hur ser då fyndbilden ut för pärluggla inom Göteborgs rapportområde? Vi börjar med Göteborgs kommun och enligt Artportalen finns det ett 20-tal fynd och den första upptäcktes på dagkvist (!) den 23 september 1978 på Styrsö.
Därefter rapporteras pärluggla några gånger på Styrsö och en gång på Donsö i slutet av 1970-talet. Den 28 juni 1979 konstaterades en häckning på Styrsö, vilket var den första säkra häckningen någonsin i Göteborgs skärgård. Senast en pärluggla bokfördes i Göteborgs kommun var i fjol när en ungfågel omhändertogs i Kortedala. En ropande pärluggla har vi inte hört sen den 21 april 2009 (Kungsladugård).

När det gäller Öckerö kommun (som ingår i Göteborgs rapportområde, vilket nedanstående kommuner också gör) finns det 2 fynd; Hönö Huvud den 2 november 1967, samt Hönö Kyrkogård den 14 oktober 2011. I Mölndals kommun finns det 5 fynd, medan i Partille kommun finns inga fynd alls. Och slutligen i Härryda kommun har pärluggla rapporterats åtminstone ett 50-tal gånger. Hur många fynd, det vill säga antal och dessutom hur många olika individer, är svårbedömt. Oavsett så är Härryda kommun och Styrsö utmärkta områden att lyssna efter pärluggla inom Göteborgs rapportområde.

Gnistrande vacker vinterdag i Göteborgsområdet. Aktuella observationer idag – en rördrom solbadade vid vadarstranden i Torslandaviken, en sparvuggla hamstrade mat i Fridhems kyrkogård, en kungsfiskare vid Jonsereds fabriker, 11 berglärkor vid Torslanda golfbana, en sädesärla vid Hönö Klåva fiskehamn och en gråhakedopping i Röds sund, Hönö och slutligen 12 svärtor på Vrångö.

I Bohusläns rapportområde sågs det 12 tundrasädgäss och en bläsgås vid Ormo, 16 bergänder vid Resö, en kungsörn vid Uddevalla centrum (Bäveån), en vittrut (2k) kvar vid Hasselbacken och en kungsfiskare vid Skedhammarsviken.
I Halland sågs det bland annat 16 spetsbergsgäss vid Råöslätten, sju svarthakedoppingar vid Skummeslövstrand samt lite varstans i landskapet observerades hökuggla, sparvuggla, kustsnäppa, vattenpiplärka, kungsörn, berglärka, brandkronad kungsfågel, snösiska och lappsparv.

Och nu är vi 11 stycken som är med i Gbg-Skärgårdsjakten 2017 och vi har tillsammans i skrivande stund sett 81 arter!

Trevlig vecka alla Ekoskådare!