Klart till halvklart till helgen i Göteborgsområdet, litet soligare och litet frostigare under söndagen. Vinden förväntas vara svag och mestadels nordlig. Med andra ord perfekt väder för långpromenad i Göteborgs skärgård.

Nog katten har det efter senaste tidens busväder blåst in en vittrut eller till och med en vitvingad trut. Och visst sjutton ligger det en islom och snorklar längs kusten. En och annan vattenpiplärka trippar säkert omkring med näsan i vädret. Varför inte ta i ordentligt från tårna och upptäck Göteborgsområdets första hedpiplärka!

Historiskt finns det 4 godkända fynd av hedpiplärka i Sverige. Det första ägde rum den 29 december 1996 i Träslövsläge i Halland. Två underarter, rubescens och japonicus, av hedpiplärka har noterats i Sverige, och i synnerhet den senare, japonicus, kan mycket lätt förväxlas med ängspiplärka. Följaktligen syna ängspiplärkor extra noga i sömmarna!

Trevlig helg alla Ekoskådare!

Den polsk-brittiske sociologen och filosofen Zygmunt Bauman gick bort häromdagen. Bauman är mest känd för sina teorier som kopplade moderniteten till Förintelsen.

Bauman är en stor samhällstänkare och han talade och skrev ofta om dialogens konst och hur vi som individer kan lyckas med dialogen. Men vad innebär dialogen i ett samhälle? Och vad händer om man kopplar Baumans tankar om dialog till områden som natur och ett ekologiskt hållbart samhälle?

http://t.sr.se/1AUdNhk

Busväder längs västkusten. Glöm inte spana i hamnområden efter någon spännande måsfågel, kanske en ismås 🙂

När det gäller ismås finns det två fynd inom Göteborgsområdet. Det första ägde rum den 8 december 1918 i Göteborgs hamn. Såhär står det om fyndet i Artportalen: ”Den var lika orädd som de i hennes sällskap varande fiskmåsarna och ibland så nära oss, att endast ett fåtal meter skilde oss från henne, då hon skulle uppsnappa någon läckerhet bland de flytande isbitarna. (Bothén) – Fauna och Flora 23:40.”

Det andra fyndet, en 1k fågel, sågs den 1 december 2004 vid Kråkudden på Hönö.

När det gäller BAND och gruppen Gbg-Skärgårdsjakten 2017 så är vi i skrivande stund 19 medlemmar. Man kan gå med när man vill oavsett om man är med i jakten eller inte.

http://band.us/n/abaapch9L7g0j

Lyssna på ett samtal med Tsignesh Asres som är agronom från Etiopien.
Tsignesh arbetar (uppmärksamma att programmet är några år gammalt) för Studiefrämjandet och har naturutflykter för nyanlända invandrare i Sverige.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3381&artikel=3482209

Snöslask och dimma i Göteborgsområdet i dag. Trots det promenerade jag till Torslandaviken och lyckades nätt och jämnt uppfatta 10 gäss i tjockan på golfbanan. Gässen, en adult bläsgås och nio tundrasädgäss, upptäcktes under eftermiddagen i går.

Gäss är ju vaksamma varelser och kommer man för nära drar de ofta sin kos. Eftersom jag inte hade tubkikare med mig så fick jag hålla avstånd och enbart gå på proportioner och några individer stämde bra för tundrasädgås, medan andra stämde mindre bra.

Tundrasädgås (sädgås, underarten rossicus) är sällsynt inom Göteborgs rapportområde. Första fyndet var 4 ex och skedde så sent som den 23 februari 2003 vid Pinan på Hönö. Därefter har det enligt Artportalen setts sammanlagt ett 25-tal fynd.

I Torslandaviken har tundrasädgås endast setts två gånger tidigare.

Totalt har det i Bohuslän bokförts ett 50-tal fynd och i Halland cirka 200 fynd.

Naturbilder väcker känslor. Naturfotografer väcker känslor. Naturbilder och naturfotografer kan i Sverige tilldelas en särskild kvalitetsstämpel om man blir invald till Naturfotograferna.

Sveriges främsta naturbilder och främsta naturfotografer med särskild kvalitetsstämpel har funnits sen 1966 och består i dag av 133 medlemmar, med könsfördelningen 11 kvinnor och 122 män.

Varför är det så få kvinnor som blivit invalda och tilldelade en särskild kvalitetsstämpel i en förening som har funnits i över ett halvt sekel? Spelar det någon roll för naturbildens utveckling att så många män är invalda och tilldelade en särskild kvalitetsstämpel?

Frågorna kan utvidgas; Varför är det så få naturfotografer, med utomskandinavisk och utomeuropeisk härkomst, som har blivit invalda och tilldelade en särskild kvalitetsstämpel hos Naturfotograferna?

Skälet till mina frågor, är att jag ofta funderar på vilket ansvar tar inflytelserika föreningar och organisationer, som arbetar med djur och natur, med frågor såsom jämställdhet och kulturell mångfald. Exempelvis, på vilket sätt arbetar Göteborgs ornitologiska förening och Naturskyddsföreningen i Göteborg aktivt med frågor som jämställdhet och kulturell mångfald?

http://www.naturfotograferna.se/

Besökte Hönö idag och därmed startade Gbg-Skärgårdsjakten 2017 för mig. Promenerade närapå runt hela ön och det var strålande väder med måttlig nordostlig vind och -6 grader.

Vid Hönö Klåva fiskehamn överraskade en sädesärla och vi blev nog båda en smula överrumplade. Enligt Artportalen var det första januarifyndet i Göteborgs skärgård och blott 7e januarifyndet någonsin inom Göteborgs rapportområde. Mest funderade jag på om den lilla ärlan, som borde vara i Egypten såhär års, frös om fossingarna och hur den skulle klara livhanken den närmaste tiden.

Sen kom ett larm (Roger Eskilsson m.fl.) från BAND att det stod två storspovar i Bredviken och det var blott 4e januarifyndet inom Göteborgs rapportområde enligt AP.

Och sen var det sidensvansar, och sidensvansar, ja så många som åtminstone 800-1000 ex, drog omkring vid sydöstra delen (Bustadsvägen och Hyacintvägen) av Hönö. Så stora flockar är vi sannerligen inte bortskämda med på våra breddgrader.

Så föll årets första snö. Och när det yrde som intensivast, besökte jag idag Eric Langerts roliga och kreativa utställning ”Min djuriska park”, på Naturhistoriska museet här i Göteborg.

Man behöver inte ha bråttom eftersom utställningen pågår till och med 27 augusti 2017.

http://www.gnm.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Goteborgs-Naturhistoriska-museum/Aktiviteter/Utflyktsmal/?btid=episerver_78452

Det rör på sig, alltfler ansluter sig till BAND och gruppen Gbg-Skärgårdsjakten 2017.
När det gäller BAND så använder vi den primärt för fåglar och trollsländor under jakten. Men skulle någon se exempelvis en späckhuggare, hasselsnok, småvessla eller något annat extra speciellt i skärgården, som har stort allmänintresse, så kan man larma (dvs ge information) i BAND.

Det går utmärkt att vara med i BANDgruppen utan att vara med i jakten.

Välkomna!

http://band.us/n/abaapch9L7g0j

I Sverige har det observerats åtminstone 64 arter trollsländor. I Artportalen gällande Göteborgs kommun har det rapporterats totalt 40 arter. När det gäller Öckerö kommun (Göteborgs norra skärgård) har det setts sammanlagt 19 arter.

I Göteborgs södra skärgård (som ligger i Göteborgs kommun) är det magert med rapporter i Artportalen. Kort sagt finns det många trollsländor som väntar på att bli upptäckta i Göteborgs skärgård!

SLU ArtDatabanken -Hjälp oss hitta trollsländor, är en bra och viktig sida att besöka.

http://artdatabanken.se/naturvaard/faunavaekteri/vilka-arter-faunavaektas/trollslaendor/trollslaendor-som-ska-oevervakas

Mycket information såhär i början av jakten, ursäkta för det. Klicka på den bifogade länken så hittar ni en artlista för Göteborgs skärgård.

http://www.kustobsar.se/listor/artlista.asp?listid=6&userid

De arter som har fetstil i den bifogade länken bör larmas i BANDgruppen (även i vissa fall i smsgruppen GBG300) under Gbg-Skärgårdsjakten 2017. Några undantag, trots fetstil, där man inte behöver larma är: sädgås, stormfågel, havssula, toppskarv, havsörn, fjällvråk, stenfalk, pilgrimsfalk, skärsnäppa, kustlabb och tretåig mås.

Några arter, som har normalstil i den bifogade länken, som ändå behöver larmas i BANDgruppen (ej larmas i smsgruppen GBG300) eftersom de är sällsynta och sparsamt förekommande i skärgården är: bivråk, duvhök, skogsduva, kattuggla, nattskärra, spillkråka, mindre hackspett, strömstare, svart rödstjärt, sävsångare, talltita, tofsmes, nötväcka, nötskrika och snösparv.

Tänk på att larma ut en fågel alltid är frivilligt. Då och då kan det bli fel på grund av olika omständigheter och det inte hela världen om det sker. Man kan också vara med i jakten utan något som helst larm och skåda i sitt eget tempo.

Nyss hemkommen från en vintersovande badort i Skåne. När jag öppnar ytterdörren, till mitt hus här hemma i Sandvik på västkusten, så värmer solen så starkt, att jag funderar ett ögonblick på ett dopp i Skeppstadsviken.

Som ni läste i årskrönikan för Eko-Gbgjakten (postad här min blogg) så hade vi ett fantastiskt 2016 i Göteborg, och årets upptäckt stod Ola Wennberg för, när han hittade en kaspisk buskskvätta i början av juni i Torslandaviken!
Vad månde då årets upptäckt bli under 2017? Som alltid står fjälluggla överst på min önskelista. Vad står på er önskelista?

Gbg-Skärgårdsjakten 2017 (se tidigare post) har också sparkat igång med några förändringar från Eko-Gbgjakten 2016. Repeterar kort: Det är tillåtet med bil om man är minst 2 personer som samåker. Larm kommer huvudsakligen ske via BAND (http://band.us/n/abaapch9L7g0j ) men även i vissa fall via smsgruppen GBG300. Naturligtvis är det frivilligt att vara med i dessa larmgrupper, man kan vara med i jakten utan larm och skåda i sitt eget tempo.
Inom kort kommer jag i alla fall för larmintresserade posta här vilka arter som bör larmas och vilka som inte bör larmas i skärgården.

Förändringar har också skett gällande hur mycket pengar varje deltagare ska skänka vid årets slut, samt att i år kryssar vi förutom fåglar även trollsländor i skärgården. Vad som räknas som Göteborgs skärgård har jag postat tidigare.

Syftet med jakten är att vi samlar in pengar till fågelskydd. Hälften av summan skänker vi till Göteborgs ornitologiska förening och andra hälften till SOF-BirdLife och deras fågelskyddsfond.

Slutligen kommer det även i år bli konstlotteri och en del andra överraskningar till de som deltar i jakten.

Trevlig vecka alla ekoskådare!