Växlande molnighet och sol.
+4°C

För några dagar sen promenerade jag vid Västerdalälven. Det var en stilla och ljusgrå dag och med jämna mellanrum hörde jag en säregen sång som var klar som vatten och på samma gång omständlig och knarrig som en gammal filosof. Naturligtvis talar jag om strömstaren som med sin säregna sång, sitt vita bröst och karaktäristiska nigande kan få vem som helst på gott humör.

Ett annat skäl varför jag promenerade längs älven var att just i denna trakt finns det utter, en art som fridlystes 1969 i Sverige eftersom den (bland annat) under lång tid jagats på grund av sin päls. Tillvaron för uttern har sen dess varit oklar men den har närapå betraktats vara utrotad.

Men något har hänt. Återigen rapporteras det utter lite varstans och förmodligen finns det några tusen individer för tillfället i vårt land. När kommer vi se den första uttern i Göteborgsområdet?

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/kristianstad-far-utterbesok

Sol och tidvis växlande molnighet framemot eftermiddagen.
Frisk västlig vind.
Nollgradigt.

En frisk och småkall västlig vind drog genom landskapet i dag. Gudskelov värmde solen på läsidan av mitt hus medan snödropparna glimmade modigt i trädgården.

När det gäller Eko-Gbgjakten 2016 så har Ola Wennberg återtagit topplatsen och har i skrivande stund lyckats se 99 arter medan Mathias Theander har 97 arter! Vem hinner först till hundra?

Så har tofsvipan äntligen kommit till Göteborgsområdet! Sjutton stycken jäktade förbi i snålblåsten vid Torslandaviken i dag.

Nu kan det vara läge och spana efter engelsk sädesärla och svarthakad buskskvätta.

Växlande molnighet och sol.
Måttliga sydliga vindar.
+3°C

Årets första dubbeltrast är här! Sent på eftermiddagen i dag hörde jag det arttypiska surrande lätet när den vackra trasten kom inflygande från havet vid badstranden här hemma i Sandvik. Återupptäckte den en stund senare på Torslanda golfbana och den var kvar där i skymningen.

Har fått tips om en hemsida som heter Stockholmsinitiativet och som handlar om klimatskeptiker och en av dessa skeptiker är fågelmålaren Lars Jonsson. Tänker försöka bilda mig en uppfattning vad Jonsson skriver och vad gruppen vill.

Milt och ostadigt.
Svaga till måttliga nordvästliga vindar.
+3°C

Igår hörde jag årets första koltrast sjunga i min trädgård. Det var ingen trevande och försiktig skuggsång, nej det var full hals ur det saffransgula blåsinstrumentet!

Våren närmar sig då kan man lyssna på ett radioprogram som handlar om hur något djupt meningsfullt kan ligga gömt i de allra vardagligaste ting.

Gråväder och stundtals regn.
+5°C

Under tonåren brevväxlade jag en period med Lars Jonsson. Menar du LARS JONSSON? Ja just det, fågelmålaren som är bosatt på södra Gotland och som äger och driver ett museum över sig själv.

I verkligheten har jag träffat honom två gånger under en sammanlagd tidsrymd på cirka 3 minuter. Första gången var i början på 2000-talet när jag besökte Hoburgen en vacker och rofylld högsommardag. Redan på 1000 meters avstånd såg jag att det var han…

Fin dag, sa han.
Jo, sa jag.
Sett nåt? sa han.
Nej, sa jag.
Jaha, sa han.

Sen gick han.
Andra gången var förra sommaren när jag och min familj fick syn på honom stående vid en bilbesiktning på södra Gotland. En stund senare när vi besökte museum Lars Jonsson som ligger i Vamlingbo prästgård, slank det bara ur mig till kvinnan som stod i biljettkassan att vi förmodligen såg Lars vid en bilbesiktning en stund tidigare.

Då såg ni nog rätt, sa hon. Jag heter Ragnhild och är Lars hustru.
Jo, sa jag och så slank det också ur mig det där om brevväxlingen för länge sen.
Vad trevligt! sa hon. Det ska jag berätta när han kommer!
Jo, sa jag.

En timme senare stötte vi (av en slump) på varandra i prästgårdens trädgård.

Hej, är det Christer? sa han.
Jo, sa jag.
Vad kul, sa han.
Jo, sa jag.
Tyvärr är jag på väg att äta lunch just nu men kan vi ses om en halvtimme eller så? sa han.
Jo, sa jag.

Sen gick han.
Cirka en timme senare står jag och min familj och tittar bort mot prästgården och vi ser att Lars står framför byggnaden och vinkar ett slags farväl mot oss och vi vinkar tillbaka och sen åker vi därifrån. Länge ser jag efter honom genom bilrutan som vore det en filmscen av Federico Fellini.

Vi träffades aldrig efter den där lunchen och det var mitt fel eftersom jag höll mig undan. Kanske är det så att man aldrig ska träffa sina idoler. I verkligheten alltså. Så är det nog.

Halvklart till mulet.
Frisk sydlig vind.
+5°C

Bodil Malmsten är död. Hon var en arg människa. Hon beskrev sig själv så och även i ordalag som bitter och härsken. En uppgörelse och en slutsats om sig själv som torde vara mörk och tung att bära men likväl skrattar hon varmt och leendet porlar när hon säger det.

Jag läser mycket och upptäcker i bokhyllorna (till min förvåning) att jag endast har en bok av Bodil Malmsten och den heter Nåd & Onåd – idioternas bok.

”Vem är rädd för mörker när det går en människa i skogen”, skriver hon i boken.

Bodil Malmsten dog av cancer och Eko-Gbgjakten 2016 handlar bland annat om denna fruktansvärda sjukdom.

Vem är rädd för mörker när det går en människa i skogen. Vad menar Bodil med denna gåtfulla mening? Att vi inte ska behöva vara rädda? Att vi inte ska behöva vara rädda för att ta hand om varandra? Att vi är människor och det ligger i vår natur att ta hand om varandra? Att vi ska ta hand om skogen? Att allt levande hör ihop?

Mulet och tidvis regn.
Friska sydvästliga vindar.
+5°C

Kärlek vid första ögonkastet? Nej för sjutton! Bortkastade tillhörigheter ligger ju huller om buller som vore det kedjerökande Patsy Stones och Edina Monsoons bostad!

Minns första gången men framförallt kommer jag ihåg besvikelsen som bubblade upp – Är detta verkligen det finaste och bästa som Göteborg har att erbjuda!? Nä, kärlek vid första ögonkastet i Torslandaviken var det inte! Tog väldigt lång tid innan jag blev förtjust i platsen!

Numera är jag betagen men just denna livlösa och trista februaridag ställer jag mig frågan vad f-n gör jag här? Och var är berganden (2k hona) som synts till de senaste dagarna? Varenda kotte vet ju att ögat är ljusockra hos en 2k hona bergand och att ryggfjädrarna alltid växer motsols i förhållande till en adult bergandhona.

Eh?
Drog jag en vals nu om hur man ålders- och könsbestämmer en 2k hona bergand?
Javisst!
Trevlig helg!

Växlande molnighet.
Måttliga vindar.
Nollgradigt.

När jag exempelvis tittar på bilder som svenska nutida naturfotografer tagit hör jag då och då mig själv utropa – Herre min skapare vad bra de är! Om tillfälle ges brukar jag dessutom fråga dem personligen eller skriva en rad och undra hur de gör, hur man blir så bra och hur länge de varit verksamma. Inte sällan nås jag av svaret, ”tja jag har precis börjat”, eller ”några år eller så” och ”inga särskilda knep”.

Precis börjat. Några år eller så. Inga särskilda knep. Vad månde det bli av dem när de övat 15-20 år? Eller ett helt liv. Ja, just det – Var är alla naturfotografer som har övat ett helt liv? Var håller ni hus?

Under tiden ni letar kan ni njuta och låta er inspireras av Cooper & Gorfers bildvärld som rör sig i gränslandet mellan naturfotografi, konst och mode.

Som ni säkert känner till är det samernas nationaldag eller samefolkets dag i morgon 6 februari och just Cooper & Gorfer kommer i augusti i år ställa ut på Kiruna stadshus med huvudsaklig fokus på samiska kvinnoporträtt.

http://www.coopergorfer.com/art/

Sol och måttliga nordvästliga vindar.
Nollgradigt.

Har du sett spöken i Göteborg? I själva verket kanske du såg en tornuggla! Genom historien har ugglor å ena sidan varit goda symboler för klokhet och visdom men å andra sidan också fungerat som läskiga budbärare från dödsriket.

Huva!

Tornuggla har det setts några gånger i Göteborgsområdet och den första observationen hittar vi i Torslanda på Hisingen den 10 december 1921. Därefter har det bland annat upptäckts en individ på Hönö i början av oktober 1996.

Var ska man då leta efter tornuggla? Ja, med tanke på min inledande fråga så bör man nog först skaffa boken ”Spökhus i Göteborg” av Wulvaricht och Morgana, och sen bege sig ut till de olika platserna och spana.

Huva igen!

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.1162399-har-ar-goteborgs-olika-spokhus

Svaga till måttliga nordvästliga vindar.
Sol.
+2°C

Klockan är nu strax efter sju på morgonen här på Västkusten. Mellan skymning och gryning är en period på dygnet under framförallt den mörkare tiden på året då större delen av vår befolkning befinner sig inomhus. Men inte om man bor på Gotland och har natthimlen som en av sina favoritmotiv. Besök denna fantastiska hemsida och njut av de magiska bilderna!

http://www.natthimlen.se/

Regn och åter regn och superhård blåst från alla håll och kanter!
+2°C

I dag blev jag påkörd av en cyklist. Det var mitt fel, inget snack om saken, eftersom jag klev rakt ut i cykelbanan på grund av en havsörn som rusade förbi i busvädret!

PANG!
TJONG!
KRASCH!

Jämmer och elände! Cyklisten blev naturligtvis ilsken som en bandhund och under sådana känslostormar är det bäst att vara tyst och märkas så litet som möjligt. Dessvärre är det inte lätt att vara diskret när man har akuta smärtor i rygg och i vänster knä.

Trots mina plågor fortsatte han skrika och läxa upp mig. Kära nån, pep jag och fortsatte med jaja, det var klantigt av mig men jag såg ju en häftig fågel! En havsörn! Och medan jag nervöst förklarade mig la jag märke till att han bar en kortärmad tröja och hans underarmar var tatuerade i något kinesiskt eller japanskt motiv som föreställde drakar, samurajer och lotusblommor i olika former och färger. Med ens hamnade jag i ett inslag på radion (minns inte programmet) som jag hörde för några dagar sen som berättade att svenskarna är världens mest tatuerade folk. Vi är alltså världens mest tatuerade folk och samtidigt blir det hela havet stormar när exempelvis julkalendern inte lever upp till världens mest tatuerade folks höga förväntningar om en fridfull jul!

PANG!
TJONG!
KRASCH!

Så var rädd om er kära Ekoskådare! I synnerhet under december månad varje år. Eller när ni står och glor på en havsörn mitt på en cykelbana i centrala Göteborg en kulen februaridag som ingen levande människa vill minnas igen.

Gråväder, blötsnö och blåst.
+2°C

Februari är här! Ett filmtips som tyvärr tas bort om två dagar från SVT Play är dokumentären ”Mandelblom, kattfot och blå viol” av Anette Lykke Lundberg.

http://www.svtplay.se/video/111309/mandelblom-kattfot-och-bla-viol

Och så lite musik denna kulna måndag.