Omvägen

Lagar gröt och väger tre matskedar havregryn på vågen. Visar 21 gram. Som en blåhake, läser jag. Rödstjärnig och vitstjärnig väger nog lika.

Kylslaget och grått idag. Syrenerna slog ut igår. Häromdagen träffade jag på en blåhake vid Karholmsudden i Torslandaviken.

Idag grått och kylslaget. Två näktergalar tar en kort sångpaus medan några bekanta strofer krånglar sig igenom slånbuskarna vid Karholmen. Men kära nån, en blåhake till.

Och häggen blommar alltjämt i Torslandaviken, förmodligen ända bort till Pakistan och Indien.

Lönnen blommar. Grönsångaren sjunger. Det är första maj i Torslandaviken. Mer behöver inte sägas.

Grönsångare, Lyse, Torslandaviken, den 1 maj 2024.

Fridfull aprilmorgon i Torslandaviken. Sol och inte en vindpust och ganska sparsamt med fåglar. Men årets första ärtsångare skramlade livfullt i buske strax nordost om Karholmen. Mindre storspov eller småspov som den heter hastade förbi med större storspovar eller storspovar som de heter medan lövsångarna gnolade ända från tårna och stod nästan på öronen.

Idylliskt sammanfattar morgonen. Och från ingenstans tornade plötsligt ovädersmolnen upp i väster och ett ymnigt snöfall drog in över viken. Sen vart det sol igen. Och lite snö på det. Så småningom klarnade himlen och snön var på ett annat ställe som om den aldrig existerat.

Efter lunch letade jag efter sorgmantel. Inte en mantel stod att finna, inte ens på bästa stället hemmavid. Släntrade åt hemmet till i Sandvik och såg en liten fågel landa på min gräsmatta. Grönsiska hann jag tänka och blev upprymd eftersom de har lyst med sin frånvaro i år.

Den lilla fågeln på gräsmattan lyfte och flög någon meter eller så och tog mark på en odlingslåda som står intill huset. Då såg jag den ordentligt i handkikaren och stod nästan på öronen av förvåning, det är ju en gulhämpling!

Hämplingen, den citrongulvitgröna, är av sällsynt sort i Göteborgsområdet. En raritet kan man säga. Det är 14 år sen jag personligen sist såg en gulhämpling i Göteborgsområdet.

Och lövsångarna fortsatte gnola på andra ställen och världen fortsatte existera som om ingenting märkvärdigt alls hade hänt en solig eftermiddag på Hisingen.

Gulhämpling, en hane, Klämman 7b, Sandvik, Hisingen, den 20 april 2024. Sitter här och lockar det ljusa, porlande tofsmeslika locklätet.

Gulhämpling, en hane, i min trädgård, Klämman 7b, Sandvik, Hisingen, den 20 april 2024. Min utegrill i förgrunden.

Min utegrill igen.

Gulhämpling, en hane i ett av mina fruktträd. Lockade lite då och då med sitt ljusa, porlande tofsmeslika läte.

Blommande sälg och stormbyar känns avigt på något sätt. Som en domherre på en liten gren i ljusgrön sommargranskog. Förvisso kompletterar rött med grönt. Men ändå. Känns avigt på något sätt.

Sälg och sommargranskog. Vackert men det var inte det jag ville diskutera, det var om det aviga, i adjektivets betydelse om det besvärliga och krångliga med trutar.

Denna soliga och blåsiga aprilmorgon hittade jag en silltrut som var svart som natten. Den låg och vilade på Torslanda golfbana tillsammans med ett 25-tal silltrutar och några hundra fisk- och skrattmåsar. Och en större mängd gråtrutar och en och annan havstrut förstås.

Den svarta silltruten var lätt att hitta i vitfågelhavet. Den var iögonfallande svart och såg på det hela taget ut som en östersjötrut. De andra silltrutarna såg ut som en typisk nordsjösilltrut, det vill säga rygg och vingar i lika, olika och snarlika mörkgråa nyanser.

Vid hemkomst, vid datorn, rapporterade jag den svarta silltruten som en adult östersjötrut, osäker bestämning. Säkrast så eftersom det finns inga godkända fynd av östersjötrut inom Göteborgsområdet. Inte i Bohuslän eller Halland. Däremot i Västergötland finns det historiskt 5 godkända fynd, bland annat i Trollhättan och en annan i närheten av Hjo.

Besvärligt och krångligt med trutar. I synnerhet östersjötrut och nordsjösilltrut. För att inte tala om atlantsilltrut och tundratrut. Och alla de andra, stäpptrut och allt vad det heter mellan blommande sälg och ljusgrön sommargranskog.

Torslanda golfbana, Torslandaviken den 14 april 2024. Beskuren bild. Starkt medljus. Den spännande silltruten är den som står upp. Silltruten som ligger ned ser ut som en typisk nordsjösilltrut med tanke på gråheten gällande vingar och rygg. Även den silltrut som är på väg att lyfta på bilden.

Torslanda golfbana, Torslandaviken, den 14 april 2024. Beskuren bild. Starkt medljus.

Torslanda golfbana, Torslandaviken, den 14 april 2024. Beskuren bild. Starkt medljus. Nordsjösilltrut till vänster. Den spännande silltruten till höger.

Himlen ljus och genomskinligt kall. Frisk sydlig vind. En taltrast satt och sjöng vid Vadskärsudden i Torslandaviken. Ljusa molnslöjor och sol under större delen av dagen.

En hona brunand tillsammmans med några vigg i dammen strax intill golfrestaurangen vid Torslanda golfbana. Tror det är första gången jag ser en brunand på golfbanan.

Sunnanvind är som bekant fågelvind, ja då kommer alldeles säkert årets första sädesärla till Hisingen. Och visst blev det så, såg en kort stund en engelsk sädesärla på golfbanan.

Däremot hittade jag inte den rödhalsade gåsen som varit i Torslandaviken närapå en månad. Såg den senast häromdagen på flera platser i viken. Kanske har den lämnat. Maken till tjusig fågel.

Den 16 mars hittade jag en mindre strandpipare vid Vadarstranden i Torslandaviken. Det visade sig vara vårfenologirekord för Göteborgsområdet och Bohuslän. Snart är de första ringtrastarna här.

Rödhalsad gås 1 2K (fjolårsunge), Gamla flygfältet, Torslandaviken den 21 mars 2024.

Tidvis lätta regnskurar, gråblek himmel och svaga sydvästliga vindar. Framemot eftermiddagen uppklarnande och sol.

Som vanligt gick jag en långpromenad i Torslandaviken. Det brukar bli några mil varje helg i viken och just i dag hoppades jag på att se årets första strandskata eller större strandpipare. Den senare fick jag inte se men däremot två strandskator.

Vid mudderdammen höll en skogsduva till, inte så vanlig att se rastande skogsduvor i viken. Stötte dessutom en dvärgbeckasin och den lyfte från marken endast någon halvmeter från mig. Mest överraskande var dock när jag fick syn på två mindre sångsvanar som sträckte mot nordväst över Karholmsdammen. Enligt Artportalen var det fenologirekord för Torslandaviken.

Även säd- och bläsgäss sträckte över viken. Och vitkindade gäss rastade lite varstans i viken, framför allt på Torslanda golfbana.

Vid hemkomst fick jag ett meddelande på BAND om att en skådare sett en rödhalsad gås på nyss nämnda golfbana. Så det blev en cykeltur tillbaka och där var den tillsammans med några hundra vitkindade gäss. Det var första fyndet för Torslandaviken och andra för Göteborgsområdet, det första ägde rum på Galterö sommaren 2007.

Sjutton år fick vi vänta på den vackra gåsen. Hoppas vi inte får vänta lika länge på nästa besök.

Skogsduva, mudderdammen, Torslandaviken, den 25 februari 2024.

Mindre sångsvan, Torslandaviken, den 25 februari 2024.

Rödhalsad gås 1 2K (fjolårsunge), Torslanda golfbana, Torslandaviken, den 25 februari 2024.

Rödhalsad gås, Torslanda golfbana, Torslandaviken, den 25 februari 2024.

Fortsatt kallt. Decimeterdjup snö på marken. Friska, tidvis hårda nordostliga vindar.

Himlen grå över Torslandaviken. Snösiskan lysande vit med två gråsiskor vid Flatholmen. En duvhök hastar förbi ovanför Södskärsdammen. Nio berglärkor vid grävområdet på Torslanda golfbana.

Det väntas mer snö på måndag.

Berglärkor, Torslanda golfbana, Torslandaviken, den 10 februari 2024.

Snösiska, Flatholmen, Torslandaviken, den 10 februari 2024.

Duvhök 1 2K (fjolårsunge), Södskärsdammen, Torslandaviken, den 10 februari 2024.

Snöoväder på årets första dag. Sol på årets fjärde och femte dag. Dagarna däremellan ett genomfruset landskap med stålgrå himmel och hårda isvindar från öster.

Det är alltså vinter i Torslandaviken. Och de härdiga berglärkorna letar mat på den stelfrusna och betonghårda golfbanan. Ur en hobbyskådares ovetenskapliga funderingar är det en smula komplicerat att dra några säkra slutsatser hur mycket mat en berglärka kräver varje dag för att överleva i 10 minusgrader och kraftiga vindbyar uppemot 15 m/s. Vad beträffar berglärkan, har den någon speciell favoriträtt under vinterhalvåret eller tar den för sig vad som erbjuds bland fröerna och provsmakar sig fram?

Häromdagen när jag stod och tittade på en flock gråsiskor (och en snösiska) som hade funnit skydd mot den hårda vinden, mellan några träddungar vid Vaskär, så kunde jag tydligt se vad de åt från de olika vinterståndarna. Att med blotta ögat eller med förstärkande optiska hjälpmedel som kikare och kamera se vad en berglärka äter på en genomfrusen golfbana är inte lätt.

Igår vid Södskärsdammen stod en rördrom och solbadade. Hela tiden följde den uppmärksamt med sin stela bärnstensfärgade blick varje rörelse runt dammen. Plötsligt vred den på huvudet och halsfjädrarna höjde sig uppåt likt ett vinterblekt paraply som hastigt vecklat upp sig. Den oväntade och uttrycksfulla kroppsreaktionen hos rördrommen var riktad mot en annan rördrom som utan spår av välvilja klev ut från vasshavet med öppen näbb och raggrest hjässa.

Också häromdagen hördes vemodets trumpeter ljuda över Torslandaviken. Det var tre sångsvanar, två fjolårsungar som följde en äldre tätt i hasorna. De kämpade mot de elaka och obarmhärtiga vindbyarna som färdats från fjärran köldskogar långt bort i öster.

Också förresten. Det blev två nya fågelarter för Torslandaviken under 2023. En härfågel som upptäcktes av Ulf Sjögren i slutet av april vid gamla flygfältet. Och en sandsnäppa som undertecknad hittade vid mudderdammen i början av juli månad. Båda fynden är godkända för publicering. Därmed har det historiskt enligt Artportalen setts sammanlagt 288 fågelarter i Torslandaviken. Det innebär i sin tur en 29e plats i fågellokalligan i Sverige.

Avslutningsvis. Sen några år pågår ringmärkning av fåglar vid Flatholmen.

”Svarthätta – den art vi märker överlägset flest av årligen, således något av verksamhetens signum!”.

Så står det skrivet på startsidan i Facebookgruppen – Ringmärkning i Torslandaviken. I fjol märkte de dessutom några rariteter, bland annat två höksångare, en dvärgsparv och en tajgasångare. Och mycket annat trevligt förstås.

Tack till alla ringmärkare för ert fina arbete!

Gott nytt 2024!

Ps! Som vanligt varje år står strömstare högst upp på min personliga önskelista för Torslandaviken. Det finns endast ett tidigare fynd i viken och det ägde rum den 21 december 2008 vid Södskärsdammen.

Berglärkor, Torslanda golfbana, Torslandaviken, den 5 januari 2024.

Snösiska, Vaskär, Torslandaviken, den 3 januari 2024.

Snösiska, Vaskär, Torslandaviken, den 3 januari 2024.

Rördrommar, Södskärsdammen, Torslandaviken, den 4 januari 2024.

Sångsvanar, Karholmsdammen, Torslandaviken, den 3 januari 2024.

Härfågel, Torslanda golfbana, Torslandaviken, den 25 april 2023.

Sandsnäppa, mudderdammen, Torslandaviken, den 2 juli 2023. En nordamerikansk vadare. Sällsynt gäst i Europa. Det här fyndet vid Torslandaviken är historiskt blott det andra i Sverige. Det första ägde rum på Öland, vid Norrvik den 22 augusti 2003.

Ringmärkt höksångare 1K (årsunge), Flatholmen, Torslandaviken, den 23 september 2023.

Novemberdimma omsluter decemberlandskapet på Hisingen. Gråsiskor flänger runt på vinterståndarna på mudderdammen i Torslandaviken. Två snösiskor gör dem sällskap.

Fridfullt och vindstilla. Årshjulet närmar sig sitt slut.

Mudderdammen, Torslandaviken, den 16 december 2023.

Sömntornstekelns larver bidar sin tid inuti en gallbildning som kallas sömntorn. Den mindre hackspetten vet vart sömntornen står att finna. Likt fjärilen som flyger från blomma till blomma färdas mindre hackspetten mellan sömntornen.

Sömntorn kan beskrivas som ett tilltrasslat garnnystan som sitter fast på en buske. Förslagsvis nyponros. Lägger man sömntorn under huvudkudden så har man genast botat usel nattsömn. Sånt sysslade man med förr i tiden.

Det börjar bli sent i november. Nattfrost och fullmåne. Sol och vindstilla. Norrsken på Hisingen där jag bor. Underverk som man inte väntar sig under årets näst sista månad.

Den 7 november hittade jag en brandkronad kungsfågel i Torslandaviken. Under gårdagen upptäckte jag ytterligare en individ i viken. Sannerligen slår det gnistor av sprakande energi i den lilla fågeln. Faktiskt undrar man hur det är ställt med nattsömnen hos Sveriges näst minsta fågelart när varken huvudkudde eller ljusskygga apoteksvaror står till buds.

Mindre hackspett, en hane, letar larver i en sömntorn, Torslandaviken, den 26 november 2023.

Brandkronad kungsfågel, Flatholmen, Torslandaviken, den 25 november 2023.

Brandkronad kungsfågel, Torslandaviken, den 7 november 2023.

Sen en tid är delar av Torslanda golfbana under ombyggnation. Det har inneburit att landskapet har förändrats till en utmark med enorma jordhögar, djupa grävhål och förrädiska diken.

Några delar av ombyggnationen har blivit iordningsställda. Man har sått gräs. På andra delar råder alltjämt utmark. Där växer fröbärande örter. Vilt och obehindrat. Man kan beskriva det som okontrollerat. Sånt lockar fåglar. Förslagsvis lärkor, piplärkor och ärlor. Finkar och fältsparvar. Dessutom finns det gott om daggmask i området. Sånt lockar måsar och trutar.

Igår klafsade jag runt i området. Regnet öste ned. Gudskelov halkade jag inte ned i något mörkt grävhål, eller stod på näsan i ett lömskt dike. På sätt och vis var det storartad underhållning i gränslandet mellan vanvett och lär känna din egna homosapiens från svunnen tid. Som det ofta är när kultur möter natur.  

Kanhända att jag där i gränslandet fick syn på en mås på långt avstånd. Kanhända att jag tänkte att det nog var en svarthuvad mås. Vädret var ju inte nådigt, knappast friskt och fagert om man säger så. Sånt möjliggör misstag.

Det var inget misstag. Det var en svarthuvad mås som gillade läget i hällregnet. Kanhända att jag då utropade ett glatt tjohej. Kanhända var det alltför vågat och friskt uttryckt. Men okej. Fager var i alla fall måsen.

Svarthuvad mås, 1K (årsunge), Torslanda golfbana, Torslandaviken, den 3 oktober 2023.

Omväxlande väder, sol och regnskurar, på Hisingen idag. Trots att djupt blågråa regnmoln rullade in med jämna mellanrum var det i stort sett vindstilla under hela dagen och cirka 14 grader varmt.

Vid Flatholmen i Torslandaviken arbetade Peder Winding (ringmärkningsansvarig) hårt tillsammans med några av sina lärlingar. Och mitt i det strävsamma arbetet att plocka fåglar ur näten flög en höksångare, en årsunge (1K), in ett av näten som står bredvid en fläder.

Höksångare och fläder är en bra kombination.

Historiskt inom Göteborgs rapportområde är dagens, om jag räknat rätt, höksångare den 25e i ordningen. Och i Torslandaviken var det 3e individen och samtliga i viken är ringmärkarfynd.

Tack Peder och gänget!

Peder Winding visar upp en nätfångad höksångare, årsunge (1K), vid Flatholmen, Torslandaviken, den 23 september 2023. Höksångare är en raritet inom Göteborgs rapportområde.