Den gångna augustinatten var sömnlös. Tre böcker höll mig sällskap – Skuggor och speglingar (1994, Lotta Olsson), Orakelnatten (2003, Paul Auster) och Glädjen (1997, Kjell Espmark).

Så småningom blev det tidig eftermiddag. Jag stökade i köket och lyssnade på sommarprataren Owe Wikström, en gång i tiden min handledare och mentor när jag skrev C-uppsats i religionspsykologi vid Umeå universitet.

Efter programmet besökte en vinbärsfuks vår trädgård.

Tiden stod stilla.