Orakelfuks

Den gångna augustinatten var sömnlös. Tre böcker höll mig sällskap – Skuggor och speglingar (1994, Lotta Olsson), Orakelnatten (2003, Paul Auster) och Glädjen (1997, Kjell Espmark).

Så småningom blev det tidig eftermiddag. Jag stökade i köket och lyssnade på sommarprataren Owe Wikström, en gång i tiden min handledare och mentor när jag skrev C-uppsats i religionspsykologi vid Umeå universitet.

Efter programmet besökte en vinbärsfuks vår trädgård.

Tiden stod stilla.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.