Mulet och tidvis snöfall.
Och litet sol.
-4°C
Diskar.
Lyssnar på Frank Sinatra och Fly me to the moon.
Nedanför köksfönstret står en räv.
Mitt på blanka dan.
Knappt en meter skiljer oss.
Nåja. En och en halv meter. Om man ska va knusslig.
Lugn som en filbunke.
Räven alltså.
Gör sig ingen brådska.
Tassar mjukt och vänder på en femöring.
När rävar rör sig är kroppen ofta lutad en aning snett mot färdriktningen. Ser lustigt ut.
Förresten.
Konstnären Harald Wiberg har sagt att räven har en slätkammad uppsyn som en pantlånare.
Vilken uppsyn skedanden vid Färjenäs intill Älvsborgsbron hade idag vete katten.
Gjorde sig heller ingen brådska.



