Isigt ljus över Hisingen. Minus fyra grader, barmark och en obarmhärtigt kall och tidvis frisk nordostlig vind. När man rörde sig gnisslade benknotorna för varje steg som en osmord cykelkedja.

Februari är här. Årshjulets kallaste eker. Promenerade till Bulycke som ligger ungefär 1 km norr om Torslandaviken. Märkvärdigt tyst i den vackra tallskogen. Hyste hopp om tofsmes och svartmes och med lite tur en talltita. Men icke. Däremot drog två korpar fram och åter över skogen under flitigt skrockande och klunkande på korpars vis.

På hemvägen svepte en havsörn förbi över Hästholmskanalen vid Torslandaviken. Och hemma i Sandvik satt en ekorre på en gren och liknade en kvarglömd ullvante som någon vänlig själ tagit upp från marken.

Tallskog i Bulycke.

Ekorre, hemma i Sandvik.